Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga vad forskning säger om teaterlärares bedömningspraktik gällande summativ bedömning av skådespelande gestaltande förmåga. Utgångspunkten är dagens fokus på kvalitetsmätning av skolan i relation till subjektiviteten i teaterämnets bedömningspraktik. Studierna som analyseras i resultatet behandlar data från skolor i Australien, USA, Nya Zeeland, Taiwan, Sverige, Kanada, Jamaica och Norge. De valda studierna tematiseras i fyra steg som ingår i processen av en bedömning. Resultatet av litteraturöversikten påvisar många likheter i hur bedömningsuppgifter i teaterämnet är utformade. Vi upptäcker även att sambedömning är en frekvent använd bedömningspraktik och att betygskriterier ofta har liknande utformning i olika länder. Flera av studierna vittnar om en kultur av centraliserade tester i skådespelande gestaltning. Vi drar slutsatsen att samhällets fokus på mätbarhet spelar roll för nuvarande och framtida bedömningspraktiker inom teaterundervisning.