Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vilka skrivdiskurser som finns representerade i de nationella styrdokument som styr undervisningen samt om dessa skrivdiskurser också finns representerade i de nationella bedömningsstöd som används för kunskapsbedömning av skrivförmågan. Därmed är det möjligt att fastställa om det finns en tydlig koppling, constructive alignment, mellan de styrdokument som styr skrivundervisningen och de nationella bedömningsstöd som används vid kunskapsmätning och bedömning av skrivförmågan. För denna studie var den kvalitativa innehållsanalysen en lämplig metod. Vid en innehållsanalys kategoriseras systematiskt återkommande teman i det material som studeras. Kodning, som är ett viktigt steg i en innehållsanalys, innebär i vår studie att vi samlade in alla meningsenheter, dvs. ord, fraser eller kluster av ord, förknippade med ordstammen skriv samt ordstammen text i de aktuella dokumenten. För att sortera i empirin använde vi Ivaničs (2004) analytiska ramverktyg, då de kodade meningsenheterna kategoriserades i någon av analysverktygets sex skrivdiskurser: färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen, diskursen om sociala praktiker samt den sociopolitiska diskursen. Vår undersökning visar att samtliga skrivdiskurser finns representerade i kursplanen när den läses i sin helhet. Däremot saknas det en tydlig koppling mellan syftesbeskrivningen, det centrala innehållet och kunskapskravet. När uppgiftsinstruktionen och den tillhörande bedömningsmatrisen till det nationella provet analyseras i sin helhet finns endast färdighetsdiskursen, genrediskursen och diskursen om sociala praktiker tydligt representerade. Processdiskursen får betydligt mindre utrymme och kreativitetsdiskursen och den sociopolitiska diskursen saknas helt. Också kopplingen mellan uppgiftsinstruktionen och det centrala innehållet framstår som otydlig, även om vi tar i beaktande att uppgiftsinstruktionen även kan kopplas till ämnets syfte. Det är därtill tydligt att skrivdiskurserna i kunskapskravet inte fullt ut motsvaras av skrivdiskurserna i bedömningsmatrisen. När det nationella bedömningsstöd som används vid kunskapsmätning och bedömning av skrivförmågan analyseras, framträder också en mycket tydlig tendens. Det är de skrivdiskurser som anses mer mätbara som faktiskt bedöms i det nationella provet, huvudsakligen genrediskursen och färdighetsdiskursen