Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal på deltagande elevers läsförståelse. I studien har de för läsförståelsen så viktiga läsförståelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kännetecknar processen vid strukturerade textsamtal. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra människor. Studien grundar sig också på en interaktiv syn på läsförståelse. Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens uppläggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring läsförståelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen. Samtalen har sedan analyserats i avsikt att undersöka vilka strategier eleverna använde sig av och om det skedde någon förändring efter textsamtalen. De inspelade samtalen har kompletterats med elevernas skriftliga svar på läsförståelseproven och anteckningar från de strukturerade textsamtal som hölls. Resultat: Ur de inspelade textsamtalen kunde olika kategorier av förståelsestrategier urskiljas. Dessa benämndes minnesstrategier, förkunskapsstrategier, leta-i-texten strategier, kontrollstrategier, tolkningsstrategier, gissningsstrategier och uteslutningsstrategier. Analysen av de inspelade samtalen tyder på en förskjutning i strategianvändandet mot mer frekvent användning av djupa förståelsestrategier efter de strukturerade textsamtalen. De elever som visade på störst förändring i strategianvändandet var de som hade sämst läsförståelseresultat innan studien inleddes. De specialpedagogiska implikationerna av studien är att strukturerade textsamtal kan vara ett fruktbart arbetssätt i det läsförståelsehöjande arbetet under förutsättning att de används i ett sammanhang.