Forskningskommunikation spelar en avgörande roll i att informera samhället, öka kunskapen om vetenskap, främja dialog och utbyte med allmänheten, öka allmänhetens förtroende för vetenskap samt säkerställa demokratiska samhällen. Trots att forskningskommunikationens många fördelar har påvisats i evidensbaserade studier, finns hinder på individ-, institutions och strukturnivå som påverkar effektiviteten och motivationen hos många aktörer, från forskare till forskningskommunikatörer, liksom offentliga och privata organisationer, finansiärer, forskningsledare, journalister och lokalsamhällen.