Det finns flera studier som visar att effekten av välstrukturerad läs- och skrivundervisning kan vara särskilt gynnsam för elever som läser ämnesområden i anpassad grundskola, där läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande. Samtidigt visar Skolinspektionens granskningar från 2010 och 2020 att läs- och skrivundervisningen inom aktuell skolform uppvisar brister. Således finns skäl för att belysa lärarperspektivet på läs- och skrivundervisning inom ämnesområdet kommunikation i anpassad grundskola. Tidigare forskning visar att det finns en variation bland lärares syn på och förhållningssätt till läs- och skrivundervisning för barn i läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att synliggöra lärares olika sätt att se på läs- och skrivundervisning inom ämnesområdet kommunikation i anpassad grundskola. Följande frågeställningar besvaras genom studien: “På vilka sätt beskriver lärare sin läs- och skrivundervisning inom ämnesområdet kommunikation i anpassad grundskola?” och “Hur kan lärares sätt att se på läs- och skrivundervisningen inom ämnesområdet kommunikation förstås utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv?” För att komma åt lärarnas uppfattningar och synliggöra såväl likheter som skillnader mellan dem används kvalitativ intervjustudie, som analyseras med kvalitativ tematisk analys, med inspiration från fenomenografisk forskningsansats. Studien baseras på data som samlades in via elva semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor i södra Sverige. Intervjudatan analyserades i kategorier. På så vis identifierades tre teman: Anledningar till läs- och skrivundervisning, Läs- och skrivundervisningens utformning och Utmaningar i lärarens vardag. Varje tema innefattar flera beskrivningskategorier. Inom temat Anledningar till läs- och skrivundervisning definierades fem beskrivningskategorier: Självständighetsmäklande, Medborgarskapande, Upplevelseskapande, Bildningsfrämjande och Myndighetsutövande. Inom temat Läs- och skrivundervisningens utformning urskildes följande beskrivningskategorier: Hjälpmedelförespråkande, Relationsbejakande, Modellmixande, Sinnesutmanande och Litteratursamtalande. Inom temat Utmaningar i lärarens vardag fanns följande dilemman representerade: Repetition kontra progression, Lärande kontra omhändertagande och Grupp kontra individ. Resultatet visar att studiens elva informanter navigerade mellan flera olika beskrivningskategorier men att var och en av dem oftast verkade ha en huvudsaklig uppfattning. I analysen lokaliseras interna relationer mellan beskrivningskategorierna i de olika temana, där den tydligaste trenden är att Självständighetsmäklande samvarierar med Relationsbejakande och Hjälpmedelsförespråkande och sedermera dilemmat Repetition kontra progression. På gruppnivå urskiljs slutligen fem olika spänningsfält, mellan uttalade anledningar till läs- och skrivundervisning och outtalat praktiskt fokus i själva undervisningen. Synliggörandet av balansgången mellan de kontrasterande beskrivningskategorierna framstår som betydelsefull för specialpedagogers handledning i relation till läs- och skrivundervisning inom ämnesområdet kommunikation i anpassad grundskola.