Genusvetenskaplig forskning om folkhälsa och medicin är ett kunskapsområde som utvecklats sedan 1980-talet. Det är ett forskningsområde där Sverige kan hävda sig väl i en internationell jämförelse. Anledningarna till det är flera. Dels har det funnits starka företrädare för området, vilka haft positioner som givit möjlighet till egen forskning och handledning av nya doktorander. Dels har det funnits en efterfråga på kunskap från myndigheter som Folkhälsoinstitutet. I föreliggande rapport ger Lisa Harrysson, doktorand vid den medicinska fakulteten i Umeå, en översiktlig bild över hur förutsättningarna för kunskapsområdet genus och medicin utvecklats under senare år. Rapporten visar att när förutsättningarna för forskningen ändras, när nya direktiv ges till myndigheter, får det konsekvenser för vilken kunskap som produceras. När kunskapsområdets fokus flyttas från kvinnors hälsa till genusperspektiv på hälsa och tillbaka igen kommer det att påverka vilken forskning som bedrivs. Hur statsmakten via myndigheter och forskningsfinansiärer formulerar sig i direktiv, utlysningar och policytexter är också av stor betydelse.