Syftet med denna forskningsöversikt var att identifiera och sammanställa information om ung- domars energidryckskonsumtion. Syftet var vidare att ta reda på vilken påverkan reklam och marknadsföring har på konsumtionen, samt koffeinets effekt på unga individers hälsa. För att uppfylla syftet och få svar på frågeställningarna valdes en systematisk forskningsöversikt som metod. Metoden gick ut på att sammanställa den befintliga forskningen inom ämnet genom att analysera åtta relevanta artiklar från databasen Scopus. På grund av digitaliseringen väljer ener- gidrycksföretag att placera sin marknadsföring på sociala medieplattformar med hjälp av olika marknadsföringstekniker. De två vanligaste teknikerna energidrycksföretagen använder sig av är viral-, och målgruppsanpassad marknadsföring. Dessa strategier kan dock vara riskfyllda för ungdomar eftersom de inte har tillräcklig förståelse för budskapet och därför lätt påverkas till konsumtion. Den höga energidryckskonsumtionen bland unga är även oroväckande då det re- kommenderade koffeinintaget per dag ofta överskrids och hälsan drabbas negativt. Forskning som togs fram visade att ungdomar själva önskar mer åtgärder för att minska konsumtionen, bland annat genom att sätta åldersgräns samt ge fler varningstexter som visar på dryckens ne- gativa effekt på hälsan. En slutsats var att det genom sökningen inte kom fram någon forskning som visade hur Hem- och konsumentkunskapslärare i praktiken arbetar med ämnet. Baserat på de undersökta artiklarna framkom det en egen slutsats att det kollektiva ansvaret för att minska unga människors konsumtion av energidrycker inte kan förväntas enbart ligga hos enskilda in- divider utan snarare är en angelägenhet som vilar på hela samhällets axlar.

Uppsats/Examensarbete: 15 Hp. Kurs: L9HK2G, Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7–9 i Hem- och konsumentkunskap. Nivå: Grundnivå. Termin/år: VT/2024. Handledare: Marianne Pipping Ekström. Examinator: Mia Prim.