Studiens syfte var att utveckla förståelse för vilka didaktiska val några slöjdlärare gör när de handleder elever. Inriktningen var hur slöjdlärare anpassar sin handledning utifrån elevens individuella behov, hur de väljer att kommunicera sina instruktioner och hur de använde det slöjdspecifika specifika språket när de handleder eleven. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Resultatet baserades på fem slöjdlärares beskrivningar av handledning inom slöjdämnet. Som teoretisk utgångspunkt för studien val- des det sociokulturella perspektivet. En kunskapsbas över området skapades genom tidigare forskning om handledning, kommunikationsformer och förhållningsätt. Studien synliggjorde att det fanns minst fyra olika arbetsstrategier som slöjdlärarna med- vetet använde för att handleda sina elever. Arbetsstrategierna var inte hjälpa, ställa frågor, går runt och titta och låta eleverna hjälpa varandra. Det blev även synligt att elevernas för- kunskaper påverkade vilka didaktiska val och anpassningar som lärarna gjorde under hand- ledningen. Resultatet tydde på att den verbala kommunikationsformen var den mest använda av de slöjdlärare som deltog i studien. Det slöjdspecifika språket var viktigt för alla lärare i studien och de ansåg att det behövde vara en naturlig del i undervisningen.