Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vårdnadshavare och elever talar om fritidshemmets syfte år 2021. Datainsamlingen har skett i form av kvalitativa intervjuer med såväl vårdnadshavare som elever från en och samma skola belägen i västra Sverige. Vårdnadshavarna har intervjuats enskilt och eleverna i grupp. Utifrån respondenternas utsagor har vi identifierat diskurser, med en diskursanalytisk ansats, som dels jämförs och avgränsas mot varandra, men som även jämförs med fritidshemsdiskurser som tidigare fastställts. Frågeställningarna som varit utgångspunkt för arbetet är: 1. Vilka diskurser kan urskiljas när elever och vårdnadshavare talar om fritidshemmet, idag 2021? 2. Vilka likheter respektive skillnader kan vi se mellan diskurserna vi identifierar hos elever respektive vårdnadshavare? 3. Hur väl svarar diskurserna som identifieras, idag 2021, mot de diskurser Lager (2019) och Haglund (2009) tidigare har fastställt? Diskursanalys som teori har sina rötter i socialkonstruktivismen. Hur världen förstås beror på en persons erfarenheter, kultur, historia och sociala arenor. Det är viktigt att betona att det även finns olika sätt att förstå världen och det går således att beskriva diskurser på olika sätt. Diskursanalys utgår från hur språket kring ett fenomen används och reproducerar olika ståndpunkter. Med utsagorna från intervjuerna som byggstenar konstruerar vi sex nya fritidshemsdiskurser. Vi kallar dem fritidshemmet sedd som en arena för barnpassning, fritidshemmet sedd som en arena för en social fritid, fritidshemmet sedd som en arena för fri tid, fritidshemmet sedd som en arena för lärarledda aktiviteter, fritidshemmet sedd som en arena med hälsa i fokus och fritidshemmet sedd som en arena för lärande för framtiden. Vår första slutsats fastslår att elever och vårdnadshavare reproducerar de olika diskurserna i olika grad. Exempelvis talar eleverna om fritiden på fritidshemmet i högre utsträckning än vårdnadshavarna. Slutligen kan vi konstatera att vi kan urskilja många likheter mellan de diskurser vi identifierat bland elever och vårdnadshavare idag och de som fastställdes av Haglund (2009) för tolv år sedan.