Studien utgick från den forskningsöversikt som Andersson och Petré (2022) genomförde våren 2022 och som fokuserade på attityder till vegetariska matval kopplat till grundämnet hem- och konsumentkunskap. I den senaste läroplanen framgår det att eleverna efter avslutad grundskola ska ha fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, vilket kan kopplas till medvetna matval inom de tre perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Studiens huvudsakliga syfte var att granska hur vegetarisk mat och vegetarisk kosthållning behandlats i läroböcker inom ämnet hem- och konsumentkunskap mellan åren 1965–2021. Detta genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och genom att kvantitativt räkna antalet recept i de analyserade läroböckerna. Åtta läroböcker ingick i urvalet och analysen genomfördes genom att bläddra i respektive bok och skriva ner anteckningar utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade på likheter mellan de analyserade läroböckerna, framför allt genom att vegetarisk mat beskrevs som näringsmässigt sämre än animalisk och under en längre period ansågs vegetarianism höra ihop med en livsstil med regler och förhållningssätt som inte enbart gick ut på att utesluta animalier. Diskussionen visade att det i läroböckerna fanns en norm som innebar att kött var det livsmedel med högst status och att vegetarisk mat var något avvikande och utanför normen. Av de vegetariska recept som räknats i studien visade resultatet på en ökning från cirka 20 till 40 procent i läroböckernas receptsamlingar.

Examensarbete 2 (L9HK2A), Ämneslärarprogrammet 7–9, Hem- och konsumentkunskap