Syfte: Det övergripande syfte med denna studie är att undersöka spänningen mellan bildning och ekonomisk nytta inom generella program i svensk högre utbildning. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka argument och resonemang vid inrättandet av ett generellt program samt dess syfte och funktion efter inrättning. Teori: Med utgångspunkt i Lindbergs (2016) perspektiv om högre utbildning har det tillsammans med tidigare forskning utvecklats tre perspektiven för att analysera studiens empiri utifrån teman. De tre perspektiven är nyttoperspektivet, konkurrensperspektivet och bildningsperspektivet. Metod: Utifrån syftet att undersöka generella program inom svensk högre utbildning, genomfördes en fallstudie på Kandidatprogrammet i pedagogik. En tematisk innehållsanalys genomfördes på studiens insamlade empiri, både på tillhandahållna interna offentliga dokument och på intervjusvaren från de semistrukturerade intervjuerna. Resultat: Resultatet visar på en spänning mellan bildning och ekonomisk nytta inom kandidatprogrammet i pedagogik. Nyttoperspektivet och bildningsperspektivet synliggjordes tydlig vid resonemang och argument för att beskriva syftet och funktionen av kandidatprogrammet i pedagogik. Vidare framkom spänningen i argumenten och resonemangen för inrättningen av kandidatprogrammet i pedagogik. Delvis framträdde bildningsperspektivet i resonemang om vad pedagogikämnet var och hade för syfte, bland annat att syftet inte var att utbilda för ett specifikt yrke. Trots det var nyttoperspektivet och konkurrensperspektivet framstående i argument om inrättningen av kandidatprogrammet i pedagogik, och var i huvudsak mer framträdande i analysen. Något som kopplades till Bolognaprocessens krav på högre utbildning.