Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka och därigenom ge en så bra bild som möjligt över hur mycket kunskap lärare i Borås stad har när det gäller NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Syftet är vidare att ta reda på om de kan anpassa och inkludera på ett sätt som krävs av styrdokumenten med hjälp av den kunskap de har eller kan få med stöd av kompetent elevhälsa. Detta med hjälp av olika teorier inom specialpedagogiken som finns. Vidare är syftet att ta reda på om lärare får och vill ha kompetensutveckling inom NPF. Samt om detta fortfarande stämmer överens med tidigare forskning som säger att i genomsnitt har bara en av 4–5 lärare tillräckliga kunskaper inom NPF. Teori: Jag har valt att titta på teorier som jag anser att är relevanta till de frågeställningar jag har och att de även visar vad som behövs för kunskap enligt dessa för att kunna anpassa och inkludera i dagens skola och hur den verkliga situationen ser ut. Dels den tydliggörande pedagogiken och dels det rationella, kategoriska och dilemmaperspektivet. I ett historiskt perspektiv kan man tydligt se att man alltid har haft en önskan om inkludering och detta visar Rask, Svensson, Wennbo på i En skola för alla (1985). Alla bör inkluderas och utbildningen ska anpassas men med vilka verktyg och på vems bekostnad och med vems kompetens. Fortsatt så tittar jag samtidigt på Vygotskijs proximala utvecklingszon där han nämner hur viktigt det är med en kompetent vuxen för barnets lärande. Jag nämner även Dewey och hans teori om ”Learning by doing” som jag knyter an till Vygotskij där det handlar om kompetens samtidigt som man får erfarenhet. Metod: I detta examensarbete har jag valt att arbeta med den kvantitativa undersökningen i form av en enkät (hårddata). Jag genomfört en kvantitativ och i huvudsak strukturerad enkät såsom Stukat (2011) beskriver den i Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap bland pedagogisk personal inom Borås Stad Fsk-9. Patel & Davidsson (2011) nämner att man bör följa forskningsetiska regler samt att man ska ha en trovärdighet och tillförlitlighet (validitet och reliabilitet) och det kommer hela tiden att vara min strävan. Som Stukát (2011) menar så betyder kvantitativ metod att forskaren samlar in mycket fakta för att kunna analysera och sammanställa ett resultat som är i relevans till frågeställningarna. Med ett stort antal respondenter är det sedan lättare att generalisera och då antas gälla fler än de man undersökt. Viktigt är samtidigt att man anonymiserar personer, institutioner och platser. Resultat: Resultatet innehåller kortfattade analyser av varje diagram för att man lättare ska kunna få ett sammanhang av svaren. Frågeställningarna som ställdes i detta examensarbete har genom enkäten kunnat besvaras på ett bra sätt och genom detta så har man kunnat få fram ett resultat som kan bedömas ha en bra validitet. Frågorna i enkäten har kunnat ligga till grund för att kunna generalisera och genom detta kunna anta att det ser likadant ut i många kommuner i Sverige.