Med utgångspunkt i Sveriges Förslag till Havsplaner samt Norra Bohusläns Blå Översiktsplan undersöker denna kvalitativa studie det marina friluftslivets beaktande inom vägledande planering av kust och hav. Studiens empiri grundas i dokumentanalys av centrala planeringsdokument i kombination med intervjuer. Dessa har analyserats med fokus på vilken syn på friluftsliv som uttrycks i planeringen, hur olika aspekter av friluftslivet värderas och vilka konsekvenser detta leder till för det marina friluftslivet. Studien tar avstamp i forskning som berör friluftsliv, fysisk planering samt den teoretiska förståelsen av landskapet som ett rekreationslandskap (Recreational landscapes) innehållande både materiella och immateriella kvaliteter. I de studerade dokumenten råder en till stor del ensidig syn på det marina friluftslivets värden. Fokus ligger på tillgänglighet, utrymme och visuella aspekter i landskapet medan immateriella värden i stort bortses från. Studien visar även på en otydlighet gällande innebörden av friluftslivsbegreppet och dess relation till rekreation och turism vilket kan leda till tolkningsproblem vid användning av plandokumenten. Det är tydligt att friluftslivet anses vara viktigt men i planerna motiveras inte tydligt varför. Nya metoder, tydligare definierade begrepp och ett samlat kunskapsunderlag gällande det marina friluftslivet behövs för att stärka friluftslivets argument gentemot andra intressen.