Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har alltid dominerats av kvinnor och är än idag starkt förknippat med kvinnliga egenskaper. Det finns en tydlig uppdelning av vilka yrken kvinnor och män söker sig till och vilka uppgifter de utför på arbetsplatsen. Genusforskningen bidrar till att förklara varför vissa saker uppfattas som kvinnligt respektive manligt. Teorier om genus av Hirdman (1988) och Connell (2008; 2009) har använts som teoretiska perspektiv. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor upplever sin profession ur ett genusperspektiv. Metod: Litteraturöversikt med resultat från åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Scopus. Samtliga artiklar har bedömts utifrån Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2011) granskningsmall. Resultat: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskeyrket fortfarande ses som ett kvinnoyrke av sjuksköterskor själva men att uppfattningarna skiljer sig åt personer emellan. Män och kvinnor förväntades ha olika kompetens gällande teknik och omvårdnad samt ansågs ha olika förmåga gällande ledarskap, vilket resulterade i könsskillnader i arbetsfördelningen. Stereotypt tänkande upplevdes av flera sjuksköterskor, både kvinnor och män, leda till exkludering och till att deras kompetens blev ifrågasatt. Den ojämlika arbetsfördelningen syntes både i hemmet och på arbetet och problematiserade kvinnliga sjuksköterskors situation. Slutsats: Olika maktstrukturer såsom kön och etnicitet samt stereotypa uppfattningar om dessa påverkar arbetsuppdelningen och huruvida sjuksköterskor upplever att de passar in eller inte inom professionen. För att komma åt en förändring behöver rådande genusmönster luckras upp och det krävs en större acceptans för att överträda gränser som anses feminina respektive maskulina.