Syfte: Denna studie ämnar belysa problematiken kring språkvalen/moderna språk ur ett generellt och ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån rektorers synvinkel. Studien tar sin utgångspunkt i hur fyra skolor inom samma kommun organiserar ämnet språkval/moderna språk och hur deras rektorer uppfattar ämnet språkval. De frågor som studien ämnar belysa är: • Hur uppfattar eller tänker rektorerna kring ämnet språkval, då det gäller organisationen av ämnet?? • Hur organiserar skolorna undervisningen i språkval? • Vilka möjligheter och vilka dilemman anger rektorerna när det gäller organisationen av språkvalet? • Hur ser de eventuella extra anpassningarna ut i de moderna språken? Teori: Teorier och perspektiv som berörs i denna studie är dels det sociokulturella perspektivet vilket kopplas till lärande, utveckling, identitet i förhållande till kommunikativa resurser i ett socialt sammanhang. Dels specialpedagogik som forskningsområde och praktik, samt teorier kring differentiering. Metod: Studien är en kvalitativ studie med strukturerade intervjufrågor. Med den filosofiska inriktningen hermeneutik som grund. Resultat: Resultatet visar att det finns skillnader i hur skolorna väljer att organisera ämnet språkval/moderna språk. Samtliga skolor erbjuder språkval från och med årskurs 6, men det finns skillnader i vilka språk som erbjuds. Ett par av skolorna erbjuder eleverna att läsa engelska som språkval redan i sexan. Tre av skolorna erbjuder eleverna att läsa ett av språken franska, spanska eller tyska. Medan den fjärde skolan erbjuder franska, spanska eller engelska, på den sist nämnda skolan är det dock en stor andel av eleverna som läser modersmål. Två av skolorna uppger att det görs extra anpassningar i moderna språk, medan de andra två menar att det inte fungerar tillfredställande. Studien visar i enlighet med olika rapporter inom ämnesområdet, att det finns ett behov av att språkval i form av engelska, svenska och svenska som andra språk, som ett komplement till moderna språk. Men att elevgruppen som inte läser ett modernt språk bör kunna minskas. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en del problematik som berör ämnet språkval/moderna språk, som går att relatera till specialpedagogiken. Det finns på nationellnivå, men även inom EU en strävan efter att alla elever ska få möjlighet att förutom sitt modersmål få tillägna sig ytterligare två språk. Det finns i dagens grundskola en stor grupp elever som blir utan den möjligheten. Dessutom får de elever som varken läser moderna språk eller modersmål, ett betyg mindre och missar således viktiga meritpoäng inför gymnasievalet.