Syfte: Syftet med studien var, dels att undersöka specialpedagogers arbetsuppgifter och uppdrag i en mindre kommun för att undersöka hur barns behov av specialpedagogiska insatser i förskolan tillgodoses, dels att undersöka hur berörda tjänstemän i kommunen tolkar det uppdrag och de arbetsuppgifter specialpedagogerna har. Studien riktades mot specialpedagoger som är verksamma i den kommunala förskolan. Mot den bakgrunden formulerades två forskningsfrågor. Vilka arbetsuppgifter utför specialpedagoger i förskolan i den utvalda kommunen och hur tolkar de sitt uppdrag i organisationen? Hur tolkas specialpedagogernas arbetsuppgifter av några tjänstemän i kommunen och hur ser dessa tjänstemän på specialpedagogernas uppdrag i organisationen? Teori: Studien relaterades till arbetslivet och de människor som ingår där. Studien har anknytning till verksamhetsteori som har sin utgångspunkt i att beforska de konkreta vardagsverksamheterna och att vårt handlande förstås och förklaras i förhållande till de verksamheter vi ingår i. Engeström (1999) uttrycker att människor som ingår i verksamheter bidrar till att forma verksamheterna samtidigt som verksamheterna sålunda formar individens personlighet. Metod: Datainsamlingen i denna fallstudie har skett genom halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger och tjänstemän som sålunda utgjort informanter. Studien är representativ för kommunen eftersom samtliga nio personer var intresserade att ställa upp som informanter. Studien är en populationsundersökning. Resultat: Studiens resultat visar att specialpedagogerna, i den utvalda kommunen, har ett stort och fritt mandat. För övrigt visar resultatet att i majoriteten av uttalandena finns en samstämmighet mellan tjänstemännens och specialpedagogernas beskrivningar av de specialpedagogiska arbetsuppgifterna och i förskolan. Specialpedagogernas uppdrag ses inte som en egen, avskild del från övriga arbetet i förskolan, utan är hela förskolans angelägenhet. Flera av informanterna uttrycker att specialpedagogerna genomför observationer och därefter gör kartläggningar genom att kritiskt och självständigt granska de barns situation som pedagogerna visar ängslan över. Arbetsuppgifter som specialpedagogerna ägnar mycket tid åt är konsultation, rådgivning eller kvalificerade samtal med arbetslag. Andra vanligt förekommande arbetsuppgifter är utredningar, arbete med handlingsplaner, dokumentation, ha ett övergripande arbete där de ansvarar för externa kontakter och samverkar med vårdnadshavare. Det framgår att det mellan specialpedagogerna och flera förskolechefer finns en god samverkan som bygger på ett ömsesidigt förtroende och det bidrar till att specialpedagogisk kompetens kan tas tillvara i verksamheterna.