Problembakgrund: Många av de ekonomistyrningsmodeller som sedan länge är etablerade inom näringslivet är baserade på olika former av industri- och tillverkningsverksamhet. Olika typer av påverkansfaktorer har lett till framväxten av mer kunskapsorienterade organisationer och vi har valt att undersöka hur ekonomistyrningen har anpassats till dessa nya förutsättningar. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen och förståelsen för ekonomistyrning i kunskapsorienterad verksamhet. Vår avsikt är att göra detta genom att identifiera de viktigaste nyckelfaktorerna för ekonomistyrningen i dylik verksamhet. Dessa nyckelfaktorer bör vara giltiga i dagsläget och beakta yttre, inre och beteendevetenskapliga påverkansfaktorer. Avgränsningar: Vi har valt att endast studera en bransch (IT-konsultbranschen) och de intervjuer som gjorts har avgränsats till tre olika nivåer på de undersökta företagen. Ytterligare en avgränsning är att uppsatsen endast behandlar de förutsättningar som gäller för svenska organisationer och deras ekonomistyrning. Metod: 13 st djupintervjuer med personer från företag inom IT-konsultbranschen har genomförts. Merparten av intervjuerna var personliga och resterande var telefonintervjuer. Dessutom gjordes inledningsvis två intervjuer med sakkunniga inom ekonomistyrningsområdet för att få uppslag på relevant teori och anknytning till pågående forskning. Resultat, slutsatser: Sex delområden med olika nyckelfaktorer för ekonomistyrning inom kunskapsorienterad verksamhet har identifierats: lönsamhet, humankapital, kundfokus, framtidsorienterad ekonomistyrning, projektstyrning och koppling till mål & strategi. De slutsatser gällande nyckelfaktorer vi har kommit fram till är beroende av vilket tidsperspektiv som används. De områden som berör lönsamhet och kundfokus bör som situationen ser ut idag ha högsta prioritet på kort sikt. Kopplingen till mål och strategi kan betraktas som ett viktigt område på längre sikt. Andra områden är mer kopplade till IT-konsultföretagens specifika verksamhet, t ex humankapital, projektstyrning och framtidsorienterad ekonomistyrning. Dessutom har enkelhet och tydlighet identifierats som grundläggande nyckelfaktorer vilka bör genomsyra alla delar av ekonomistyrningen. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att det vore intressant att göra en jämförande studie med kunskapsföretag i andra branscher än IT-konsultbranschen. En naturlig fortsättning utifrån denna uppsats kan även vara att undersöka djupare hur ekonomistyrningen bör genomföras för att de identifierade nyckelfaktorerna skall kunna betraktas som uppfyllda.