Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet är att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frågor om droger och missbruk, samt se till hur genus påverkar ens attityder. För att skapa en förståelse för våra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskåda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett så kallat hermeneutiskt synsätt. Vi kommer även att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och därför kommer vi att lägga tyngdpunkten på den sociala interaktionen som sker i våra fokusgrupper. I studien har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem år som studerar vid Göteborgs universitet. Fokusgrupperna var homogent sammansatta utifrån kön och bestod av en grupp med fem kvinnliga studenter respektive sex manliga studenter. Vår teoretiska utgångspunkt i vår studie är det intersektionella perspektivet, som beskriver hur olika kategorier i form av exempelvis klass, kön samt etnicitet påverkar och interagerar med varandra i form av ett växelspel (Matsson, 2010). På så sätt kan man skapa en förståelse om hur olika maktstrukturer skapas och upprätthålls. Vi redogör även för begrepp som genus, konstruktion, den heterosexuella matrisen, kategori, dikotomi, stereotyp och hegemoni. I vår studie analyserar vi därefter studenternas utsagor och diskussioner utifrån bland annat dessa centrala begrepp. På så sätt redogör vi för hur studenterna, utifrån deras attityder, skapar olika normer om vad som anses normalt samt avvikande. Studiens resultat visar på att studenterna hade en tendens att tillskriva alkohol mer negativa egenskaper än cannabis. Droger sågs över lag som något lättillgängligt som fanns i deras närhet. Vidare såg vi hur de genom sina beskrivningar pratar om droger utifrån olika samhällskikt där de positionerar sig själva som medelklass. Detta då de utifrån föreställningar och stereotypa bilder pratar om kokain som en drog för överklassen, heroin för de som befinner sig längst ner på samhällsstegen, medan cannabis är något för ”normala”. Tjejerna hade även en tendens att benämna makt och att tala om fenomen kring droger utifrån ett mer strukturellt perspektiv än killarna.