Syfte Studien är en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollärare har av specialpedagogisk handledning i förskolan. Frågeställningar • Upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har förändrats över tid? • Har förskollärarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning? • Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om? • Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen främst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen? • Upplever förskollärarna att den kunskap som erhålls genom den specialpedagogiska handledningen används i verksamheten? • Vad har förskollärarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt? Metod: Studien är hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som använts vid insamling av empirin är den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: Områden som belyses är specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring området handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten är idag större än den tillgång som finns till förfogande. Innehållet i handledningen beror ofta på de problem och svårigheter som uppstår kring enskilda barn i verksamheten. I den specialpedagogiska handledningen framgår ofta att det förekommer ett individinriktat synsätt. Med hjälp av specialpedagogisk handledning kan förskollärarna ändra sitt synsätt och därigenom se betydelsen av sitt eget förhållningssätt, där barnet inte blir bärare av problemet. Genomgående framgår det att förskollärarna i studien till en stor del ser den specialpedagogiska handledningen som utvecklande både för sig själva och för verksamheten. De kunskaper som erhålls i den specialpedagogiska handledningen implementeras ofta också i verksamheten. Specialpedagogisk handledning i grupp tillsammans med hela arbetslaget upplevs som mest givande. Avsaknaden av tid till reflektion och uppföljning är hinder som gör att den specialpedagogiska handledningen inte utfaller som förväntat. Förskollärarna har visioner om att den specialpedagogiska handledningen skall vara mer kontinuerlig tillsammans i hela arbetslaget, där reflektion och uppföljning ses som viktiga inslag för utveckling.