Bakgrund. Den svenska förskolan förändras oavbrutet. Barns tidiga lärande uppmärksammas mer och mer. Barnantalet i grupperna har ökat och personaltätheten har minskat. Ekonomin har blivit stramare. Avståndet mellan pedagoger och ledning har ökat. Ökade förväntningar från arbetsgivare, barn och föräldrar ställer högre krav på oss pedagoger. Hur skall jag som pedagog bemöta de ökade kraven på ett professionellt sätt? Utifrån dessa reflektioner har jag funderat på hur det ser ut på olika förskolor. Har pedagogerna tillgång till handledning? Vilka förutsättningar har pedagogerna när det gäller specialpedagogisk grupphandledning? Syfte. Syftet med studien är att undersöka hur sex pedagoger i förskolan beskriver hur pedagogisk grupphandledning påverkar möjligheten att möta de yrkesmässiga utmaningar de ställs inför i sitt arbete. Teori. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt det sociokulturella perspektivet där utveckling och lärande sker i samspel med andra människor. Metod. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare om deras uppfattning om handledning. Jag har valt en kvalitativ intervjuform och utifrån intervjuerna har jag kategoriserat och analyserat repondenternas utsagor. Resultat. Resultatet visar att det finns ett stort behov bland de intervjuade pedagogerna av pedagogisk handledning där de får tid till reflektion, råd och stöd i sin verksamhet. Det leder till utveckling och förståelse för både de själva i sin yrkesroll och för verksamheten som de är verksamma inom.