Vi har genom en textanalys studerat artiklar ur tidskrifterna A&N - alkohol & narkotika samt Socionomen - facktidskriften för kvalificerat socialt arbete. Vi har granskat diskussionen kring hur kvinnors nyttjande av alkohol under graviditeten ser ut i Sverige. Hur ser eventuella konsekvenser ut för de barn som utsätts för alkohol som foster? Vad är budskapet i artiklarna för oss som blivande socionomer? Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjälp för att kunna ge sitt kommande barn en drogfri miljö, men det finns också de kvinnor som anser att de nyttjar en så liten mängd alkohol att de inte behöver ändra på sitt dryckesmönster när de blir gravida. Som metod har vi har använt oss av argumentationsanalys för att hitta argumenten i diskussionerna. Vi har sedan analyserat argumenten med teorierna om stämpling, stigmatisering och social konstruktionism. Vi har funnit att de kvinnor som har ett missbruk när de blir gravida behöver specialistkompetens från sjukvården och ett omfattande stöd från socialarbetare för att kunna ge det väntade barnet en drogfri miljö. Som ett stöd för fortsatt drogfrihet behöver insatserna från socialtjänsten finnas kvar i form av uppföljning ett par år men insatsen skall då främst ha fokus på barnet, dess uppväxtmiljö och vara ett stöd i föräldrarollen. För de kvinnor som har ett riskbruk, då de väljer att dricka alkohol under graviditeten, räcker det många gånger att ge adekvat information om alkoholens påverkan på fostret för att få dem att ändra sina alkoholvanor. Alkoholskador på barnen är svårdiagnostiserade bland annat eftersom mammans alkoholkonsumtion under graviditeten måste vara dokumenterad och att många av symptomen även kan ha andra orsaker. Om barnet inte får en diagnos är det också svårt att få tillgång till rätt hjälp och stöd.