Bakgrund och problem: Bolagsstyrning, corporate governance, handlar om styrning och kontroll av företag. Företagsskandaler i Sverige har lett till att en kod för bolagsstyrning trädde i kraft den 1 juli 2005 för börsnoterade bolag med ett marknadsvärde över 3 miljarder. Koden har tagits fram i syfte att bidra till förbättrad bolagsstyrning av svenska börsnoterade bolag. Genom att låta de mindre bolagen förbereda sig en längre tid och se på de större bolagen som redan börjat tillämpa Koden finns förhoppningar om att dessa drygt 225 bolag redan innan 1 juli, 2008 (då Koden blir ett krav för alla börsnoterade bolag) ska ha börjat använda Koden frivilligt för att underlätta dess implementering. Syfte: Vår avsikt är att identifiera om de bolag som ännu inte genom reglering måste följa svensk kod för bolagsstyrning har börjat ta till sig de idéer och riktlinjer som beskrivs i Koden och i så fall varför. Vidare syftar vår studie till att ta reda på vilka delar av Koden som i så fall dessa bolag har valt att tillämpa och till att urskilja mönster för vilka bolag som gjort vilka val. Vårt mål är att öka förståelsen och bidra med information som kan vara intressant för Kollegiet om hur bolagen frivilligt börjat tillämpa Koden och hur den förväntande spridningsprocessen fortlöper. Avgränsningar: Undersökningen avgränsas till att endast de bolag på Stockholmsbörsen som är svenska juridiska personer och som ännu inte genom reglering måste tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning är föremål för undersökningen. Metod: En kvalitativ metod har använts och observationer har gjorts utifrån årsredovisningar och kompletterande material från bolagens hemsidor. Vi tog fram ett formulär att använda i vår studie där vi kontrollerar totalt 15 punkter av Kodens 69 punkter. Resultat och slutsatser: I vår studie ser vi stora skillnader i hur de mindre bolagen förhåller sig till Koden. En del bolag följer det Koden anger i stor utsträckning medan andra bolag följer betydligt färre av Kodens punkter. Trots skillnaderna noterar vi även flera likheter i bolagens agerande som tyder på institutionella förklaringar. Vår studie visar att den del av Koden vars punkter tillämpas mest frekvent rör tillsättning av styrelse och revisorer medan den del av Koden som kräver rapporter och information om bolagsstyrning inte följs över huvudtaget. Vidare indikerar vår studie att faktorer så som bolagens branschtillhörighet, ägarstrukturen i bolagen, bolagens marknadsvärde samt vilken revisor bolagen anlitar påverkar hur bolagen tillämpar Koden.