Uppsatsen är strukturerad runt fyra delfrågeställningar som har som syfte att belysa arkitektteamet Arkitim som etablerades i 1962 i Hamar. Teamet bestod av de fyra arkitekterna Finn Bø, Per Torp Ildahl, Are Vesterlid och Hans Østerhaug samt interiörarkitekten Edvin Helseth. Uppsatsen belyser också deras gemensamma projekt i Hamar och det som skulle bli Bø, Ildahl, Vesterlid och Helseths hem, Atriumhusene i Furubergveien (1962). Det första kapitlet i uppsatsens huvuddel, kapitel två, ser närmare på etableringen av Arkitim och hur den har försiggått. För att se på hur etableringen har gått till har det varit givande att se på hur tidigare erfarenheter som arkitekter men även studier och resor formade arkitekterna och välja att etablera sig som team. Det har också varit viktigt att sätta Arkitim som team in i en samtida kontext och belysa interiörarkitektens roll i samarbetet. Kapitel tre tar utgångspunkt i hur Atriumhusene i Furubeveiens skapande gick till väga och hur de representerar Arkitims ideal. Här har Arkitims yttringar i dagstidningar varit centrala samt arkitektritningarna av projektet för att belysa var kollektivet och var individen blir synlig. I kapitel fyra är målet att sätta Furubergveien in i ett nationellt och internationellt sammanhang genom att belysa fyra centrala aspekter med Furubergveien: situationsplanen, planlösning, arkitektur-interiörarkitektur genom modulen och uterummet. Uppsatsens sista kapitel studerar Arkitims materialitet genom Atriumhusene i Furubergveien. Syftet är att se på hur Arkitim förhåller sig till byggmaterial och speciellt trä i samtiden. Studien vill också belysa hur Arkitim använder materialiteten för att skapa stämningar genom materialen i husens fem arenor: ankomst, vardagsrum, kök och atriumträdgården i ett fenomenologiskt perspektiv.