Sammandrag: Denna uppsats handlar om Estlands integrationspolitik under 1990-talet och vilka effekter den förda politiken hade på utbildningsområdet. Utbildningssektorn brukar vanligtvis ha en viktig roll i integrationspolitiken och det hade den även i Estland. Det skedde stora förändringar i Estland under 1990-talet. Upplösningen av Sovjetunionen och etablerandet av ett självständigt Estland innebar att man bland annat var tvungen att göra sig av med de totalitära influenserna i skolsektorn. Den estniska integrationspolicyn och synen på den stora ryska minoritet- som var ett arv från Sovjetunionen- förändrades också kraftigt under denna tio års period. Under första halvan av 1990-talet var det politiska klimatet næmligen präglat av radikal nationalism och en längtan tillbaka till Estlands första självständighetsperiod, år 1920-40. En stor del av den folkliga opionen liksom många politiker ville exkludera de ryskspråkiga från det estniska samhället och på olika sätt få dem att återvända till Ryssland. Det ansågs som ytterst viktigt att skydda den estniska identiteten mot inflytande från rysk kultur och att skydda den estniska kulturen och språket. Därmed skapade man mycket strikta lagar inom språk- och medborgarskapspolitiken. Även på utbildningsområdet försäkrade man sig om det estniska språkets och kulturens dominans genom lagstiftning och utbildningsministeriets riktlinjer. År 1996-97 inträffade det dock stora förändringar i synen på de ryskspråkiga. Dels hade man kunnat märka ett opinionsmässigt skifte mot mer integration och dels kom integrationsfrågan för första gången upp på den politiska dagordningen. År 1997 antogs exempelvis de första riktlinjerna för den kommande integrationspolicyn. År 1998 antogs vidare riktlinjer och år 2000 lades det Statliga integrationsprogrammet fram där integrationspolicyn för de närmaste sju åren presenterades. Estland valde en speciell multi-kulturell modell för att försöka integrera den ryskspråkiga minoriteten. Det hade skett ett stort skifte under dessa tio år, från exkludering till multi-kulturalism. Vad låg bakom dessa förändringar och vilken påverkan hade det på utbildningssektorn? Det är två av de frågor jag försöker besvara i min hovedoppgave.