Studiens syfte var att undersöka barns egen kunskapsorganisation. Tidigare studier visar att när barns röster tas till vara i utformningen blir det möjligt att skapa kunskapsorganisationssystem som är bättre anpassade efter barns informationssökning. Studien sökte att besvara följande forskningsfrågor. Hur väljer barn själva att strukturera information? Hur kommer det sig att de sorterar information på det sätt de gör? Hur förhåller sig barnens egen klassifikation till de system som används på biblioteken idag? I syfte att besvara dessa frågor tillämpades två olika metoder tillsammans med en grupp barn som var regelbundna deltagare i ett anonymt folkbiblioteks biblioteksklubb. Coopers metod för att undersöka hur barn kategoriserar information i ett bibliotek användes för att samla in data om barns egen kunskapsorganisation. Fokusgrupper användes som metod för att generera data om hur barnen tänkte kring sorteringen. Den insamlade datan analyserades med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska begreppen becomings och beings och barnperspektiv och barns perspektiv. Resultaten visar att omslagsbilder var oerhört viktiga för hur barnen valde att sortera böcker, viktigare än ex. baksidestext. Linjen mellan fack- och skönlitteratur ärbetydligt mjukare för barn än för både vuxna och klassifikationssystemen SAB och DDK.Tidigare erfarenheter utgör också en viktig variabel för barnens kategorisering, bland annatgenom att deras genreförståelse informeras av tidigare erfarenheter från andra medier. Huruvida barnen tolkade en boks innehåll som påhittat eller inte hade också det avgörande effekt på hur de valde att sortera.