Yrkeslärare står ofta inför en utmanade undervisningssituation i och med att yrkesutbildningens undervisningsgrupper inkluderar en stor heterogenitet bland de studerande med avseende på såväl studerandes inlärningsförmåga och erfarenheter som intressen och ambitioner. I föreliggande studiesätts fokus på de didaktiska aspekterna av undervisningen och de lösningar som yrkeslärare använder sig av i mötet med studerande som behöver stöd i studierna. I artikeln introduceras begreppet specialyrkesdidaktik, en kombination av yrkesdidaktik och specialpedagogik. Hiim och Hippes (2022) didaktiska relationsmodell fungerar som studiens teoretiska perspektiv. Data samlades in genom fokusgruppsdiskussioner hon en finlandssvensk yrkesutbildare. Tre olika grupper med totalt 14 yrkeslärare deltog i datainsamlingen. Data har analyserat med hjälp av riktad innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). I resultaten framkommer en enighet bland yrkeslärarna om att alla studerande behöver nå upp till minimimål gällande de yrkesmässiga kunskaperna. För att nå dessa mål använder sig yrkeslärarna av en mångfald av specialyrkesdidaktiska lösningar på struktur-, grupp och individnivå. Även utmaningar förekommer. På strukturnivå framkommer exempelvis att yrkeslärarna gärna samarbetar med övrig personal för att kunna erbjuda studerande stöd och att de gärna skulle samarbeta i större utsträckning än vad som i nuläget är praktiskt och resursmässigt möjligt. På gruppnivå identifieras bland annat hur lärarna erbjuder studerande ett strukturstöd för att studerande ska få översikt över krav och förväntningar i studierna och på så sätt tillrättalägger för studerandes lärande. Stora grupper och grupper med studerande som har kunnande och erfarenheter på väldigt olika nivå lyfts fram som särskilt utmanande. På individnivå framkommer exempelvis hur yrkeslärarna möter studerandes behov av stöd genom individualisering av uppgifter. De centrala resultaten diskuteras och utvecklingsmöjligheter samt utmaningar lyfts fram.