The aim is to examine the perspectives of special needs education that can be identified in upper secondary schools' efforts to provide special educational support. The material has been collected by means of qualitative research interviews; the selection consisted of five special education teachers. The qualitative research interview creates an opportunity to understand the people interviewed in the context of their situation. It also provides meaning and an opportunity to see a pattern based on the interviewees' experiences. The results resemble what Nilholm describes as the dilemma perspective, which can be explained as the need to be aware of the built-in conflict between giving individual support and letting a group develop together and get collective knowledge. When specific support is to be designed one must rely on individual interpretations of the many professional groups involved, which may explain why it is the dilemma perspective that dominates. The Education Act and the Municipal guidelines must also be taken into account which may contribute to the existence of variations within the strategies of special needs education design. The conclusion is that special needs education teachers primarily use methods which are influenced by a critical perspective. There are procedures that are not inclusive which means that working methods can be identified with the compensatory perspective and dilemma perspective.

Syftet är att undersöka vilka specialpedagogiska perspektiv som kan identifieras i gymnasieskolors arbete med att erbjuda särskilt stöd. Materialet har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer och urvalet är fem specialpedagoger. Kvalitativ forskningsintervju kan beskrivas som en möjlighet att förstå världen och det sammanhang de intervjuade personerna befinner sig i. Det ger också en möjlighet att utveckla en mening och se ett mönster utifrån de intervjuades erfarenheter. Resultatet påminner om det Nilholm beskriver som dilemmaperspektivet vilket kan förklaras med att man måste vara medveten om den inbyggda konflikten mellan att ge individuell hjälp och att låta en grupp få gemensamma kunskaper och utvecklas tillsammans. När det särskilda stödet ska utformas är man hänvisad till individuella tolkningar med fler yrkesgrupper inblandade vilket kanske kan förklara att det är dilemmaperspektivet som dominerar. Man måste också ta hänsyn till Skollagen och de kommunala riktlinjerna vilket kan bidra till att det finns utrymme för variationer på det specialpedagogiska arbetets utformning. Slutsatsen blir att specialpedagogerna främst använder sig av inkluderande metoder vilka är påverkade av det kritiska perspektivet. Det förekommer åtgärder som inte är inkluderande vilket gör att arbetessättet även kan identifieras med både det kompensatoriska perspektivet och dilemmaperspektivet.