You have already added 0 works in your ORCID record related to the merged Research product.
You have already added 0 works in your ORCID record related to the merged Research product.
Remote teaching - The school's tool for equivalent education? : An active theory analysis of remote teachers views on remote teaching and pedagogical digital competence
Remote teaching - The school's tool for equivalent education? : An active theory analysis of remote teachers views on remote teaching and pedagogical digital competence
Skolan idag står inför stora utmaningar i att erbjuda elever en likvärdig utbildning oavsett varman bor i Sverige. Detta avspeglas framförallt i glesbygdsskolan där det råder brist i behöriga lärare och elevunderlag, vilket som fjärrundervisning kan råda bot på. Denna studie har därför ur ett lärarperspektiv, samt inom ramen för kulturhistorisk aktivitetsteori ämnat att analysera och förstå fjärrundervisning samt strukturella och organisatoriska förutsättningar förutveckling av PDK som en förutsättning för fjärrundervisning. För att besvara syftet användes följande forskningsfrågor: Hur förstår lärarna objektet med fjärrundervisning inom ramen för svensk skola? Hur upplever fjärrlärare sin pedagogiska digitala kompetens och hur kan det förstås som en förutsättning för att utveckla och bedriva fjärrundervisning? Hur upplever fjärrlärare möjligheter och begränsningar i det skolorganisatoriska stödet som förutsättning till att utveckla pedagogisk digital kompetens som ett stöd för fjärrundervisning? Undersökningen genomfördes på 10 stycken fjärrlärare där TPACK-enkätundersökningar samt intervjuer analyserats, diskuterats och presenterats inom en hermeneutisk metodansats samt i grund av kulturhistorisk aktivitetsteori. Resultatet visade genomgående att samtliga skolorganisationer med huvudmän och ledning bör arbeta ytterligare för att skapa en gemensam samsyn på vad fjärrundervisning är samt förutsättningar för PDK då det saknas på flertalet skolor, men slutsatsen framförallt är att förutsättningar måste skapas på nationell nivå då det blir avgörande för en likvärdig skola nu och i framtiden.
- Umeå University Sweden
Kulturhistorisk aktivitetsteori, Pedagogy, TPACK, Pedagogik, Social Sciences, Samhällsvetenskap, Pedagogisk digital kompetens, Likvärdig utbildning, Fjärrundervisning
Kulturhistorisk aktivitetsteori, Pedagogy, TPACK, Pedagogik, Social Sciences, Samhällsvetenskap, Pedagogisk digital kompetens, Likvärdig utbildning, Fjärrundervisning
1112
Amcoff, J. (2005). Rural Population Growth in Sweden in the 1990:s. Unexpected Reality or SpatialStatistical Chimera. Stockholm: Institutet för framtidsstudier. [OpenAIRE]
Anderson, T., Rourke, L., Garrison, D. R., & Archer, W. (2001). Assessing teaching presence in computer conferencing context. Journal of Asynchronous Learning Networks, 5(2), 1- 17 Tillgänglig: http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.409.9114&rep=rep1&type=pdf Arnold, M. L., Newman, J. H., Gaddy, B. B., & Dean, C. B. (2005). A look at the condition of rural education research: Setting a direction for future research. Journal of Research in Rural Education, 20(6). Tillgänglig: http://jrre.psu.edu Blau, I., & Shamir-Inbal, T. (2017). Digital competences and long-term ICT integration in school culture: The perspective of elementary school leaders. Education and Information Technologies, 22(3), 769- 787. doi: 10.1007/s10639-015-9456-7 Borum, F., & Christiansen, J. K. (2006). Actors and structure in IS projects: What makes implementation happen? Scandinavian Journal of Management, 22(3), 213-237. doi: 10.1016/j.scaman.2006.10.006 Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3. Ed.). Malmö: Liber.
Cavanaugh, C. (2008, höst). Real learning happens in virtual schools. Threshold, 2, 10- 14.
Ciborra, C. (2000). From control to drift: the dynamics of corporate information infastructures.
Curzon, A. (1977). Correspondence education in England and in the Netherlands. Comparative Education, 13(3), 249-261 URL: https://www.jstor.org/stable/3098752 Croxton, R. A. (2014). Leading the e-learning transformation of higher education: meeting the challenges of technology and distance education [Review of the book Leading the e-learning transformation of higher education: meeting the challenges of technology and distance education, by G. Mil- ler, M.
Benke, B. Chaloux, L. C. Ragan, R. Schroeder, W. Smutz, & K. Swan]. The Quarterly Review of Distance Education, 15(2), 61-66. doi: 10.1080/08923647.2014.926470 Dawley, L. (2007). The tools for successful online teaching. Hershey, PA: Information Science Press.
Delahunty, J., Verenikina, I., & Jones, P. (2014). Socio-emotional connections: identity, belonging and learning in online interactions. A literature review, Technology, Pedagogy and Education, 23(2), 243- 265. doi: 10.1080/1475939X.2013.813405 Engeström, Y. (2015). Learning by expanding: An activity-theoretical approach to developmental research. New York: Cambridge University Press Engeström. Y. (2001). Expansive Learning at Work: Toward an activity theoretical reconceptualization.
Journal of Education and Work, 14:1, 133-156. doi: 10.1080/13639080020028747 Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Skolverket. (2000). Utbildningsvillkor i glesbygd. Stockholm: Liber Distribution.
From, J. (2017). Pedagogical digital competence-Between values, knowledge and skills. Higher Education Studies, 7(2), 43-50. doi:10.5539/hes.v7n2p43 Goodyear, P., & Dimitriadis, Y. (2013). In medias res: Reframing design for learning. Research in Learning Technology, 21, 1-13. URL: https://doi.org/10.3402/rlt.v21i0.19909 Olofsson, A. D., & Lindberg, J. O. (2014). Moving from theory into practice-on the informed design of educational technologies. Technology, Pedagogy and Education, 23(3), 285-291. doi: 10.1080/1475939X.2014.945275 Region 1o. (2018). https://region10.se. (Hämtad 2019-05-29).
- 1
- 2
citations This is an alternative to the "Influence" indicator, which also reflects the overall/total impact of an article in the research community at large, based on the underlying citation network (diachronically).0 popularity This indicator reflects the "current" impact/attention (the "hype") of an article in the research community at large, based on the underlying citation network.Average influence This indicator reflects the overall/total impact of an article in the research community at large, based on the underlying citation network (diachronically).Average impulse This indicator reflects the initial momentum of an article directly after its publication, based on the underlying citation network.Average citations This is an alternative to the "Influence" indicator, which also reflects the overall/total impact of an article in the research community at large, based on the underlying citation network (diachronically).0 popularity This indicator reflects the "current" impact/attention (the "hype") of an article in the research community at large, based on the underlying citation network.Average influence This indicator reflects the overall/total impact of an article in the research community at large, based on the underlying citation network (diachronically).Average impulse This indicator reflects the initial momentum of an article directly after its publication, based on the underlying citation network.Average
Popularity provided by BIP!- Umeå University Sweden
Skolan idag står inför stora utmaningar i att erbjuda elever en likvärdig utbildning oavsett varman bor i Sverige. Detta avspeglas framförallt i glesbygdsskolan där det råder brist i behöriga lärare och elevunderlag, vilket som fjärrundervisning kan råda bot på. Denna studie har därför ur ett lärarperspektiv, samt inom ramen för kulturhistorisk aktivitetsteori ämnat att analysera och förstå fjärrundervisning samt strukturella och organisatoriska förutsättningar förutveckling av PDK som en förutsättning för fjärrundervisning. För att besvara syftet användes följande forskningsfrågor: Hur förstår lärarna objektet med fjärrundervisning inom ramen för svensk skola? Hur upplever fjärrlärare sin pedagogiska digitala kompetens och hur kan det förstås som en förutsättning för att utveckla och bedriva fjärrundervisning? Hur upplever fjärrlärare möjligheter och begränsningar i det skolorganisatoriska stödet som förutsättning till att utveckla pedagogisk digital kompetens som ett stöd för fjärrundervisning? Undersökningen genomfördes på 10 stycken fjärrlärare där TPACK-enkätundersökningar samt intervjuer analyserats, diskuterats och presenterats inom en hermeneutisk metodansats samt i grund av kulturhistorisk aktivitetsteori. Resultatet visade genomgående att samtliga skolorganisationer med huvudmän och ledning bör arbeta ytterligare för att skapa en gemensam samsyn på vad fjärrundervisning är samt förutsättningar för PDK då det saknas på flertalet skolor, men slutsatsen framförallt är att förutsättningar måste skapas på nationell nivå då det blir avgörande för en likvärdig skola nu och i framtiden.