• Research softwareclose
• Other research productsclose
• 2013-2022close
• Other ORP type close
• SE close
• Swedish close

AbstractThis thesis investigates the use of digital resources in education with a 1-1 computer to student ratio. Studies were performed with a sociocultural perspective and in the light of the theory of affordances. The two studies differ methodologically but the shared topic is teachers’ usage of digital resources. Previous studies have shown that using digital resources to promote collaboration, as well as synchronous and asynchronous learning, may positively affect engagement and agency among both elementary and higher education students. Other studies indicate that teacher-supervised and computer-mediated individual or group work may lead to increased student satisfaction and to improvement of student results. On the other hand, students’ computer-mediated work without teacher guidance may have a negative impact on results. The aim of two studies in this thesis was to increase knowledge about the usage of digital tools and about their affordances in elementary education. The participants in the studies were all connected to schools in a mid-size Swedish municipality where the resource in question was introduced to all teachers and students without centrally organized training. The first study investigates how teachers use a digital resource, Google Classroom, in their teaching, and what effects they perceive from it. The second study is a case study which investigates interaction and inclusion when a telepresence robot and Google Classroom are used when teaching a partially homebound student in distance education. Lessons where the robot was used were observed and the participating teachers as well as the focus student and her guardians were interviewed regarding their perceptions of the outcome of the resource usage. The results show that teachers express a differing ability to use Google Classroom to support learning as well as differing opinions regarding the affordances. The digital resources were mainly used for one-way communication, but innovative teachers describe usage that affects students’ development of communicative and metacognitive abilities, which are important aspects of learning according to the Swedish curriculum. The main conclusions of the studies concern teachers’ appropriation of digital resources in their teaching. The digital resources can be powerful tools in teaching despite a limited number of features. The studies have shown that they have affordances that exceed the features, such as collaborative and asynchronous learning. The results indicate that fully appropriated digital resources may have a significant impact on learning. While most teachers in the present studies use the digital resources mainly for one-way communication there is a group of teachers who experience how usage with a pedagogical objective may promote students’ development of metacognitive and communicative abilities as well as agency in learning.

Sojaanvändningen inom animalieproduktionen är kraftigt ifrågasatt, och att ersätta sojan med inhemska proteinfodermedel är en av de viktigaste förändringar för att minska miljöpåverkan och stärka svensk kycklings varumärke. Raps och åkerbönor är två av de proteingrödor som är odlingsbara i Sverige och det finns stora möjlighetet att öka användningen av dessa i kycklingfoder. Ett litet gissel med i stort sett alla inhemska proteingrödor är att de innehåller en del ämnen s.k. antinutritionella substanser (ANS) som kan störa näringsupptaget hos fjäderfän. I raps är det framförallt glukosinolater och dess nedbrytningsprodukter som utgör ett problem. Nedbrytning av glukosinolater aktiveras av enzymet myrosinas. Begränsningen hos åkerböna är för växande djur framförallt tanniner och trypsininhibitorer, där vitblommiga åkerbönorna är i princip fria från tanniner. Såväl myrosinas som trypsininhibitorer är värmeinstabila och det finns därmed möjligheter att genom förbehandling med värme, förstöra dessa oönskade substanser i råvaran innan den blandas in i fodret. Dock saknas information om optimal tid och temperatur på värmebehandlingen och hur denna påverkar möjlig inblandningsnivå i slaktkycklingfoder. Risken med en för kraftig värmebehandling är att proteinkvaliteten blir negativt påverkad. För att undersöka detta genomfördes fyra delförsök, ett labförsök och ett slaktkycklingförsök med rapsfrö och ett labförsök och ett slaktkycklingförsök med vitblommig åkerböna. Labförsöken utfördes på Kungsängens forskningscentrum, SLU och raps respektive åkerböna torr-rostades i ugn i olika tider och temperaturer. För raps var enzymet myrosinas helt inaktiverat vid rostning 120 °C, 15 min samtidigt som proteinets kvalité var bibehållen. För åkerböna sågs en sänkning av trypsininhibitoraktivitet och bibehållen proteinkvalitet vid rostning 140 °C, 5,5 min, och dessa temperaturer bedöms som optimala vid torr- rostning. Slaktkycklingförsöken utfödes på Lövsta forskningscentrum, och i rapsförsöket testades 4 inblandningsnivåer, 0, 8, 16, 24 % raps, samt effekt av värmebehandling i form av ångpelletering. För de pelleterade fodren var 16 % inblandning möjlig utan att påverka foderintag, tillväxt eller foderomvandlingsförmåga (FCR) negativt. För de icke-pelleterade - müslifodern var FCR bibehållen vid 8 % inblandning, men vikt och foderintag var sämre än kontrollfodret och sänktes sedan linjärt med ökad inblandningsnivå. I slaktkycklingförsöket med åkerböna testades också 4 inblandningsnivåer, 0, 10, 20 och 30 %, dessa foder ångpelleterades. För nivån 20 % åkerböna testades även effekten av värmebehandling och foderstruktur genom att två müslifoder tillverkades, i det ena var åkerbönorna förrostade i 140 °C, 5,5 min i det andra var de obehandlade. Resultaten visade att foderintag, vikt och FCR var bibehållen vid 20 % inblandning, vid 30 % inblandning var FCR bibehållen, men foderintag och vikt var sänkta. I båda müslifodern sågs ett väldigt lågt foderintag och därmed låga vikter, men bibehållen FCR. Som slutsats konsterades att värmebehandling i form av pelletering möjliggör inblandning av 16 % rapsfrö och 20 % vitblommig åkerböna i slaktkycklingfoder.

Ingress: Den 13 oktober gästades det nystartade Humanistiskt forum på HLK av Ola Sigurdson. Sigurdson, professor i tros- och livsåskådning vid Göteborgs universitet, publicerade tidigare i år ett trebandsverk på Glänta förlag i vilket han undersöker humorns historia och funktion i den västerländska traditionen. Publicerad 26 oktober 2021 på bloggen Vertikals.se.

Betänkandet slår fast att frekvensspektrum är en viktig naturresurs som ur samhällets synpunkt måste användas så effektivt som möjligt. När olika användningsmöjligheter står mot varandra blir det svårt att avgöra vilken användning som ger störst samhällsnytta. Detta eftersom teknologi och innehåll för många tjänster är oklar eller tom okänd i det tidsperspektiv som anges. En fortsättning av pågående evolution är dock säkert, gäller också för metodiken runt spektrumallokering. Det är viktigt att spektrumallokering hantereras av en myndighet som i varje tidsskede har kompetens och inflytande för att utföra uppgiften på samma sätt som PTS gör idag. KTH instämmer med konstaterandet att utvecklingen inom radio och kommunikation för tidsperioden 2027-2047 är omöjlig att förutse. Med detta följer också att metodiken för tilldelning av spektrum också kommer att behöva förändras över tid. Vi kommer att se nya tekniker för adaptivt val av frekvenser och effektiv delning av spektrum. Nya satellitbaserade system är under införande vilket förändrar distribution av ägande och tjänster i en global riktning. Betänkandet är drivet av antagande om att efterfrågan på spektrum kommer att öka och därmed kommer bristen att öka dramatiskt. Huvudlösningen som förs fram är nya avgifter för att spegla nyttan. Vi inser att nya avgifter kan lösa en del av problemet men ser också att spektrumtilldelning är ett hantverk där många hänsyn måste tas. Helt olika motiv för användning måste vägas mot varandra. I det läget räcker inte en enda optimeringsmetod till, dvs nya avgifter. Vi ser ett stort behov av en myndighet som har nödvändig kompetens för att ta in alla dessa behov och göra de avvägningar som krävs. Ömmande behov av säkerhet och trygghet i samhället, försvar, vetenskap, är näst intill omöjliga att hantera via en prissättning. De operatörer som idag har stor omsättning inom mobilt Internet har i regel betalt stora summor via auktion och betalar löpande operatörsavgifter i relation till omsättning (PTSFS 2018:06). Att mer eller mindre överföra denna princip på statliga organisationer och på så sätt rotera pengar runt mellan dem känns inte meningsfullt, däremot skall givetvis väl underbyggda hänsyn tas vid varje allokering. QC 20190923

Informativ offentlig text med otolkbart innehåll