• Other research productsclose
• 2014-2023close
• Other ORP type close
• SE close
• Publikationer från Umeå universitet close

Att den svenska skolan ska vara likvärdig har länge varit såväl en självklar vision, som ett juridiskt faktum enligt Skollagen (2010:800, 1 kap, paragraf 8 & 9). Samtidigt har många skolhuvudmän problem med att erbjuda elever en likvärdig utbildning. Orsakerna till detta är många och komplexa, men lärarbristen och de demografiska förändringarna av det svenska samhället (t ex urbaniseringen) är bidragande. Många skolhuvudmän har helt enkelt mycket stora problem att rekrytera legitimerade lärare i alla ämnen. I detta sammanhang har fjärrundervisning kommit att bli ett alternativ som kan bidra till en mer jämlik skola, inte minst genom att möjligheten till att fler elever får tillgång till behöriga lärare. Fjärrundervisning är dock en relativt ny företeelse, vilket innebär att det ännu inte finns så mycket vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet om fjärrundervisning i svensk skola. Syftet med denna artikel är därför att vetenskapligt belysa lärares erfarenheter av att arbeta med fjärrundervisning under ett läsår. lict

The time is ripe for taking a step back and considering what sort of science degrowth aspires to be. Doing so requires an engagement with the philosophy of science. In this piece, Iana Nesterova and Hubert Buch-Hansen argue that degrowth scholarship can benefit greatly from being brought together with the philosophy of science perspective known as critical realism. Published: 2021-11-24

Skolverkets presentation av moduldelen: Substantiv som vatten och is är ofta utgångspunkt för undervisning i naturvetenskap. Den här delen handlar om hur man kan få syn på naturvetenskapliga processer och fenomen i vardagen genom att istället ha verb som smälta och stelna som startskott för praktiska undersökningar som både utvecklar elevernas kunskaper i naturvetenskap och deras språk. 

Beprövad erfarenhet kan betraktas som en form av praxis grundad kunskap som omfattar kognitiva, praktiska och emotionella dimensioner. Om man betraktar beprövad erfarenhet som en kunskapsform så följer en fråga som är särskilt viktig för blivande lärare: Hur kan man ”lära sig” beprövad erfarenhet? För att ta sig an beprövad erfarenhet krävs det att den tydligt formuleras och sprids. Beprövad erfarenhet visar vad som fungerar väl i praktiken. Senare krävs en teoretisk förklaring för varför det är så. Att formulera beprövad erfarenhet betyder att forma den med hjälp av relevanta termer och begrepp och förankra den teoretiskt. Spridningen av beprövad erfarenhet förutsätter att man genom användningen av olika media kan förklara vad lärarna gör. Statens Offentliga Utredningar ”U 2017:03 Praktiknära skolforskning i samverkan” poängterar att ”Den beprövade erfarenheten byggs i verksamheten och av professionen och den är lika relevant som den akademiskt framtagna kunskapen (vetenskaplig grund).” I detta sammanhang betonar jag vikten av teoretiska förklaringar av framtagna kunskaper, både i akademiska texter och i presentationer som sprider beprövad erfarenhet. Föreläsningen i kursen "Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande" (UUL) för grundskola och fritidshem (adopterad för offentlig domän)

As academia develops towards open science and increased access to research data and materials, we find ourselves with new possibilities and opportunities to use and reuse research output. Among indigenous people, this development is considered a great progress, as well as a source of tension, as they have worked towards both increased transparency and increased control over application and use of indigenous data and knowledge. In order to bring light to ethical issues regarding indigenous data, the organisation GIDA (Global Indigenous Data Alliance) is presenting the CARE (Collective benefit, Authority to control, Responsibility, Ethics) principles – a suggestion for a principal framework to be used as a complement to the established FAIR (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) principles for research data management. In the framework of CARE, the concept "Indigenous data" include all data connected to indigenous peoples and resources, regardless of level. Indigenous data are not limited to data collected within research contexts. The term include qualitative as well as quantitative data, and all types of data – from personal and cultural data to data concerning indigenous resources and environments. In the article Operationalizing the CARE and FAIR principles for Indigenous data futures, published in Nature (2021), Carroll et al. states that "Earth and space science research data is highly relevant to Indigenous communities". In other words, indigenous data occur in a wider range of research domains than one might generally assume. CARE might lead to increased visibility and dissemination of interdiciplinary research. Among other things it is important that descriptive metadata uphold a high quality in the larger, generalist resources and structures for information organisation. If the CARE principles are to be used, they need to operate in line with other existing frameworks for research ethics. The principles are interesting reading for researchers, regardless of level of implementation, as they provide information about aspects of research data management and use that might be ethically important. In a swedish context, the CARE principles are being processed in relation to our seats of learning and governing institutions. The question of whether, and to what extent, CARE might become guidelines for ethical research practices in Sweden is still open. However, that the CARE principles are on the agenda in itself mean that indigenous issues and the UN resolution UNDRIP are tested and brought to the fore in relation to our ethical framework for open science and open data. I takt med att den akademiska världen utvecklas mot öppen vetenskap och ökad tillgång till forskningsdata och forskningsmaterial får vi nya möjligheter att använda och återanvända de forskningsdata och material som forskningen alstrar. Bland världens urfolk betraktas utvecklingen mot öppen vetenskap som ett stort framsteg, samtidigt som det ger upphov till spänningar. Detta beror på att urfolken arbetar både för ökad öppenhet och transparens kring forskning, och för att få ökad kontroll över att tillämpning och användning av urfolksdata och -kunskap sker på ett etiskt sätt. För att belysa de etiska frågorna i relation till urfolksdata har organisationen GIDA (Global Indigenous Data Alliance) presenterat CARE-principerna (Collective benefit, Authority to control, Responsibility, Ethics) - ett förslag till en principiell ram som kan användas som ett komplement till de etablerade FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) för hantering av forskningsdata. Inom ramen för CARE-principerna används begreppet "Indigenous data" (urfolksdata) på ett sätt som omfattar all data som påverkar urfolk, oavsett nivå. Data behöver inte vara insamlade i forskningssyfte, men forskningsdata ingår i begreppet. Termen innefattar kvalitativ och kvantitativa data, och alla typer av data – från kulturella data och persondata till data som rör urfolkens resurser och miljöer. I artikeln Operationalizing the CARE and FAIR principles for Indigenous data futures, som publicerades i Nature (2021), konstaterar Carroll et al. att "Earth and space science research data is highly relevant to Indigenous communities". Urfolksdata kan med andra ord förekomma inom en större bredd av forskningsområden än vad man kanske i vanliga fall tänker sig. CARE kan leda till att tvärvetenskaplig forskning om urfolk får ökad synlighet och att forskare inom området får fler möjligheter att sprida sina forskningsresultat. För att detta ska vara möjligt krävs bland annat beskrivande metadata av hög kvalité i de stora, generella resurserna och strukturerna för informationsorganisation. Eventuell användning av CARE måste fungera tillsammans med befintliga forskningsetiska ramverk. Principerna är intressant läsning för forskare, oavsett grad av implementering, eftersom de ger information om olika aspekter av forskningsdataprocessen och -användningen som kan vara etiskt viktiga. I ett svenskt sammanhang processas CARE-principerna nu i förhållande till våra lärosäten och styrande institutioner. Frågan om, och i vilken utsträckning, CARE kan bli riktlinjer för etisk forskning i Sverige står fortfarande öppen. Men att CARE finns på agendan innebär i sig att urfolksfrågor och FN-resolutionen UNDRIP testas och lyfts fram i relation till våra forskningsetiska ramverk för öppen vetenskap och öppna data. The feature is available both in English and in Swedish. Originally published on the Umeå university library webpage. The text in the feature has a CC BY 4.0 license. The images are not included in the licence.

Forskningsöversikt, primärt för undervisningsändamål

Svenska kyrkan och samerna - ett vitboksprojekt

Samverkan i fjällen