• Publicationsclose
• Research dataclose
• Research softwareclose
• Other research productsclose
• 2017-2021close
• Swedish close
• Publikationer från Umeå universitet close
• COVID-19 close

På grund av coronapandemin har biblioteken digitaliserats på en högre nivå än tidigare. Detta är något som påverkar bibliotekspersonalen och deras arbetsuppgifter. Vi vill därför undersöka hur bibliotekspersonalen uppfattar att deras arbetsuppgifter påverkats i och med coronapandemins digitalisering och om de har påverkats av den typ av stress som orsakas av teknologi, alltså technostress. Vi har använt oss av strategiskt urval, semistrukturerade intervjuer och tematisk analys, där vi först valt ut bibliotek som arbetat med digitala aktiviteter och bett dem att få intervjua någon som arbetat med digital verksamhet under coronapandemin. Därefter intervjuade vi sju respondenter från tre län och analyserade deras svar. Vi har kommit fram till att deras arbetsuppgifter har förändrats i förhållande till kommunikation i arbetslaget, med chefer och med andra bibliotek där främst det sätt de planerar aktiviteter och liknande har förändrats. Andra delar som förändrats är hur de arbetar med digital delaktighet och i biblioteksrummet, samt hur de arbetar med aktiviteter för besökare. De har också till viss grad påverkats av technostress, särskilt i förhållande till osäkerhet med ny teknik och teknik som inte fungerar som den ska.

Bakgrund The Gugging Swallowing Screen - Intensive Care Unit (GUSS-ICU) är ett screeningtest med syfte att fånga upp indikationer på sväljsvårigheter efter långvarig intubering hos inneliggande patienter på intensivvårdsavdelningar (IVA). I dagsläget finns det inget svenskt översatt och validerat screeningtest för omvårdnadspersonalen att använda vid bedömning av sväljförmågan efter extubering på IVA. Syfte Syftet med studien var att översätta det internationella screeningtestet GUSS-ICU till svenska för användning i en svensk intensivvårdspopulation. Vidare syftade studien till att utföra en pilotstudie av den svenska versionen på extuberade patienter på IVA. Metod En framåt-bakåtöversättningsmetod användes vid översättningen av screeningtestet GUSS-ICU. Översättningsprocessen omfattade tre steg: framåtöversättning, granskning och kommentarer från en expertpanel och en bakåtöversättning. I översättningsprocessen deltog två logopedstudenter, två handledare, en expertgrupp och en översättare. Expertgruppen bestod av 10 deltagare med olika professioner inom hälso- och sjukvården. Fem inneliggande patienter från IVA planerades delta i en pilottestning av den svenska översättningsversionen. En innehållsanalys genomfördes för att kunna jämföra samtliga översättningar. Syftet med jämförelsen var att identifiera skillnader i ord och satser samt kulturella och kontextuella skillnader. Resultat Studien resulterade i en svensk översättning (GUSS-IVA) av screeningtestet GUSS-ICU. Analysen visade på skillnader i val av ord, koncept och satser mellan de olika översättningarna. Flertalet skillnader var ej betydelseskiljande utan analyserades istället som resultat av skillnader i erfarenhet, kunskap och språkbruk. Översättningsmetoden bidrog till språklig, kontextuell och kulturell anpassning av översättningen. Slutsats Den svenska versionen av GUSS-ICU stämmer bra överens med originalversionen och enbart ett fåtal skillnader observerades mellan översättningarna. Skillnaderna mellan bakåtöversättningen och originalversionen var inte betydelseskiljande, vilket tyder på att den svenska versionen mäter det den avser att mäta. Framtida studier behöver pilottesta och validera den svenska versionen av GUSS-ICU, innan testet kan implementeras i en svensk intensivvårdspopulation. Validering av screeningtest för sväljsvårigheter för användning inom svensk vårdkontext

Att starta upp och driva ett mikrobryggeri är en pågående och växande trend i Sverige och har varit en trend under de senaste tio åren. Efterfrågan av lokal och hantverksmässig öl har aldrig varit så stor som den är idag. Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera hur mikrobryggerier bedriver sin verksamhet idag och vilka utvecklingsmöjligheter och hot de ser i framtiden. Studien undersöker även hur den pågående coronapandemin påverkar bryggerierna i både negativ och positiv bemärkelse. Studien baseras på kvalitativa intervjustudier med tre mikrobryggerier i Västerbottens region. För att analysera det insamlade materialet användes en induktiv tematisk analys som fördelade materialet i fem övervägande teman. De teman som studien belyser är verksamhetsstruktur, försäljningskanaler, relationer, coronapandemins påverkan och branschens brister och utvecklingspotential. Resultatet visar att ökningen i antalet mikrobryggerier har bidragit till en överetablering som gett både negativa och positiva konsekvenser för branschens utveckling. De lagar och regler som finns för tillverkning, försäljning och marknadsföring hindrar branschen från att expandera. Den pågående coronapandemin har bidragit till en stor mängd utmaningar som kommer förändra mikrobryggeribranschen på flera olika plan och i värsta fall även leda till en nedläggning för en stor andel av de registrerade bryggerierna. Resultatet kommer belysa hur branschen kan gynnas av en minskning av antalet bryggerier och hur den pågående pandemin fått politiker och myndigheter att se de vardagliga utmaningarna som mikrobryggerier vanligtvis står inför. Slutligen visar studien även att mikrobryggerier visar ett stort intresse för att få en framtida gårdsförsäljning där de förespråkar en förändrad alkohollag som kan lätta restriktionerna kring gårdsförsäljning av starköl. The microbrewing industry has been an expanding industry for the past decade. The demand for local and craft beer has never been more coveted and the industry has a lot of opportunities ahead. The aim of this paper is to investigate the threats and opportunities that microbrewers face today and what opportunities the industry have for further developments. The study will also analyse a possible future for microbreweries and how the coronavirus pandemic Covid-19 has made an impact on possible plans for expansion and development. The study is based on qualitative interviews with three different microbreweries in the region of Västerbotten. A thematic analysis was used to analyse the material. The analysis resulted in five overall themes: Business structure, Sales, Relationships, the effect of the coronavirus pandemic, and the challenges and possible developments for the industry.The results show that the increasing number of microbreweries has led to an over-establishment and the competitiveness has affected the industry with both negative and positive outcomes. The laws and regulations regarding sales and manufacturing of alcohol prevents the microbreweries from an economic growth and expansion. During the coronavirus pandemic, microbrewers face even more challenges which in worst case scenario can evolve into bankruptcy for many microbreweries. The study also shows a wide interest from microbrewers of an amendment of the alcohol Act in the near future, that would allow selling your own beer directly from your brewery.

Covid-19 har påverkat våra liv på många olika sätt. Ett stort antal människor dör, det har blivit allt mer svårare att hitta jobb, resa utomlands, träffa familjen och att det är oacceptable att umgås med kompisar. Krav på vårdpersonal har blivit högt och arbetsbelastning har också ökat. Dessutom så har Covid-19 orsakad heta debatter mellan aktörerna, professioner och organisationer kring de bästa sätten att hantera smittspridning. Denna studie har som syfte att undersöka hur vård- och omsorgspersonals förtroende påverkats av munskyddstriden. Studien är teoriprovande studie. Teorin som används är’ ’Micro-performance theory’’ eller mikro-prestandateorin i samband med olika relevanta artiklar och statsvetenskapliga böcker. Metoden bygger på fyra samtalsintervjuer för att samla in empirin. Intervjufrågorna skickades till respondenterna före intervjuerna för att ge dem möjlighet att reflektera. Respondenter anonymiseras i studien för att kunna ge dem möjligheten till att utrycka sig fritt. Studies resultat visar på att majoriteten av respondenterna upplever ett ökat missnöje och minskad tillit och förtroende för myndigheterna och politikerna och bland vård- och omsorgspersonal. De flesta kritiserade beredskapen inför pandemin. Två av fyra respondenterna tycker att munskyddstriden påverkar förtroende negativt för andra Covid-19 riktlinjer.

Spridning av Covid-19 viruset har lett till en pandemi i världen där olika organisationer behöver göra anpassningar för att hantera krisen. Syftet med den här studien är att ta reda på hur en HR-enhet arbetar under en kris inom en kommun. Studien utgår från följande frågeställningar "Vilka arbetsuppgifter har HR-enheten under pågående kris?", "Vad ser HR-enheten för möjligheter för att motverka krisen och vilka svårigheter föreligger?", "Vilka utvecklingsmöjligheter finns det med HR-enhetens roll inom krishantering?". Studiens urval är sex HR-partners och en HR-chef ur en HR-enhet inom en kommun. Datainsamlingen skedde genom intervjuer. Datamaterialet bearbetades och analyserades genom färgkodning och kategorisering. Resultatet visar att HR-enheten prioriterar operativt arbete under krisen och det strategiska arbetet stannade upp. De svårigheter som föreligger är att det inte finns effektiva informationskanaler för att ha en bra dialog med chefer och att det saknas tillräckliga förkunskaper kring kris- och krishantering inom HR-enheten. Utöver detta visar resultaten på avsaknad av tydlig struktur och systematik inom krishanteringsenheterna. De möjligheter som har öppnats är att HR-enheten har testat nya sätt att kommunicera för att hålla HR-enheten igång, främst har det skett genom en digital plattform via Microsoft Teams. De utvecklingsområden som respondenterna föreslagit är att utveckla informationen både inom den egna enheten och till chefer och anställda inom olika förvaltningar, bland annat FAQ. Respondenterna lyfter även vikten av tydlig struktur och systematik för att underlätta informationsdelning och APT. Utöver detta lyfter respondenterna förslag kring erfarenhetsutbyte för att öka kunskapen kring kris och krishantering. HR-enheten har endast arbetat operativt under krisen vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. Med krisen finns ingen garanti för att HR-enhetens arbete effektiviseras men att det finns utvecklingspotential inom olika områden. Enligt forskningen kommer det att krävas en liknande kris för att se över ifall det har skett en utveckling inom HR-enhetens arbete.

The aim of the research conducted in To Reach Everyone – The Regional Councils’ Communication to Foreign-Born During the COVID-19 Pandemic is to explore how communications officers on Swedish regional councils have thought and resonated about the strategies used to reach foreign-born during the COVID-19 pandemic. Discourse psychology is the main theoretical framework and is combined with a late modern view on crisis communication and the Discourse of Renewal Theory. The study can be placed in the field of strategic communication. The material consists of qualitative semi-structured interviews with six communications officers from different regional councils. The interviews were conducted in the spring of 2021. The results show that all of the six regional councils have taken foreign-born into consideration in their communication. Furthermore, six interpretative repertoires were identified: responsibility, resources, cooperation, wide selection of channels, constantly changing information and learning. The communications officers feel a huge responsibility to reach the entire population, however, often lack the resources needed. The main strategies to reach foreign-born has been cooperation with other actors and using a wide selection of channels in the communication efforts. The communications officers have been challenged by the constantly changing information and use their experiences for learning for future situations.

Forskning har visat att adaptivt ledarskap och kommunikation ger goda förutsättningar för framgångsrik krishantering samt att ledarens roll är central för hur verksamheter tar sig igenom krissituationer likt en pandemi. Syftet med denna studie var att undersöka primärvårdschefers upplevelse av hur deras ledarskap möjligt har påverkats och eventuellt förändrats under Covid-19-pandemin. Sex primärvårdschefer intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer vilka analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att ledarna under pandemin har behövt hantera psykosociala faktorer bland personal i större utsträckning än vanlig. Att pandemin i hög grad påverkat ledarna personligen både positivt och negativt framkom samt att deras chefserfarenhet haft stor betydelse för deras ledarskap. Också ledarskapsstrategier som kommunikation, tydlighet och självomhändertagande har varit väsentliga för att kunna leda verksamheten framgångsrikt. En viktig slutsats av studien är att de psykosociala aspekterna av ledarskap behöver få större utrymme i det dagliga arbetet. Viktiga utvecklingsområden för framtiden är att genom ledarskapsutbildning skapa möjlighet för ledare att behålla ett långsiktigt arbetssätt även under kriser samt ge primärvårdschefer bättre förutsättningar för god kommunikation. Research has shown that a leader’s role is central in how an organization gets through straining situations such as a pandemic. Strategies like adaptive leadership and communication are also key to successful crisis leadership. The purpose of this study was to explore primary health care managers experiences in how their leadership possibly has been affected and changed by the Covid-19 pandemic. Six managers were interviewed by semi-structured interviews which were analyzed with thematic analysis. The results showed that during a pandemic the managers were required to deal with psychosocial factors among staff to a higher extent than usual. The pandemic had also greatly affected the managers personally, both positively and negatively, and their managerial experience was of importance to their leadership. Lastly, leadership strategies such as communication, clarity and self-care were essential to the managers ability to lead the organization successfully. An important conclusion of the present study is that psychosocial aspects of leadership need to be an even bigger part of daily health care work. Leadership education focusing on strategic leadership and good communication would be helpful to give managers the possibility to maintain these abilities when their normal activities are hit with a crisis.

Det här är en studie vars syfte är att öka kunskapen om elevers gymnasieval under en pågående pandemi och särskilt hur stor osäkerhet de känner och vad som påverkar dem i sina val. I studien ges en bakgrund om ungdomars övergång till gymnasieskolan med avseende på olika faktorers påverkan, vilken vägledning de fått samt det som Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver som handlingshorisont. Utifrån en enkätstudie i samtliga klasser i årskurs 9 på en högstadieskola kunde elevernas uppfattning om gymnasievalet analyseras och kategoriseras. Det utmärkande i studien är att eleverna efterfrågar mer information om gymnasiet. Det beror bl.a. på restriktioner pga. Covid-19-pandemin som orsakade uteblivna gymnasiebesök. Om antalet felval är större för den här gruppen av ungdomar återstår dock att se när dessa ungdomar gått en tid på sin nya utbildning.

The Swedish national regulations and advice that the Covid-19 pandemic has entailed have resulted in individuals staying at home to a greater extent. This has led to individuals not having physical social interactions to the same extent as before the pandemic. These limitations have meant that digital technology has become an important role in today's society where individuals in virtual groups and virtual communities have had their social needs met online rather than in real life. This is a qualitative survey in which results are based on six semi-structured interviews and 192 questionnaire responses. The respondents consist of adults living in Sweden. Results show that participation in gaming-based voice-mediated online communities helps individuals to fullfil their social needs as well as reduce feelings of loneliness and depression. The availability of such communities enables them to replace social contact when it is otherwise impractical to meet in real life, for example during the Covid-19 pandemic or when the individuals are geographically separated. Individuals in gaming-based voice-mediated online communities have often been attached to other members for a long time, the interactions are not limited to gaming and they can integrate individuals in these communities to their offline-life. They also have greater control over when and for how long they participate along with flexibility which allows the participants to decide how involved in the conversation they wish to be at any given time. Through internet-based communication individuals can selectively and strategically present themselves, which in a positive way distorts the perception between the individuals and result in more intimate and intensive conversations.

When the Covid-19 pandemic started many companies had to cut down on workers to save on expenses. As a part of this workcoaches might face new challenges because more people becomes unemployed. The purpose of this study is to find out if there has been any change in how workcoaches work due to the pandemic. Manu workers, mostly officials, have gone from physical meetings to have them digitally. Interviews has been done in Västerbotten in Sweden. Comparison between how the work was done before and during Covid-19 will be made. The interviews show that an adaption of work has been done. Workcoaches has gone from many physical meetings with a single person to meetings in group using digital technologies. The interview shows that it has been both pros and cons about the adaption. Pros is the fact that you can fast share information to many people at the same time, independent of where they are. Example of cons is that it is hard to create a good relationship between the workcoach and the one that is being coached. One of the reasons is that the digital solution can act as a filter between people and body language can be harder to perceive. Another con is the fact that when you work from home it counts as working alone. The fact that you may have connection with other work coaches only by digital solutions can result in that you get worse cooperation between co-workers. A result of this can lead to negative stress. In summary have the interviewed workcoaches made good changes to how they work and have thoughts of taking some of the changes with them into the future after the pandemic.