• Publicationsclose
• Research dataclose
• Research softwareclose
• Other research productsclose
• 2014-2023close
• Open Access close
• SE close
• Swedish close
• Publikationer från Umeå universitet close
• COVID-19 close

På grund av coronapandemin har biblioteken digitaliserats på en högre nivå än tidigare. Detta är något som påverkar bibliotekspersonalen och deras arbetsuppgifter. Vi vill därför undersöka hur bibliotekspersonalen uppfattar att deras arbetsuppgifter påverkats i och med coronapandemins digitalisering och om de har påverkats av den typ av stress som orsakas av teknologi, alltså technostress. Vi har använt oss av strategiskt urval, semistrukturerade intervjuer och tematisk analys, där vi först valt ut bibliotek som arbetat med digitala aktiviteter och bett dem att få intervjua någon som arbetat med digital verksamhet under coronapandemin. Därefter intervjuade vi sju respondenter från tre län och analyserade deras svar. Vi har kommit fram till att deras arbetsuppgifter har förändrats i förhållande till kommunikation i arbetslaget, med chefer och med andra bibliotek där främst det sätt de planerar aktiviteter och liknande har förändrats. Andra delar som förändrats är hur de arbetar med digital delaktighet och i biblioteksrummet, samt hur de arbetar med aktiviteter för besökare. De har också till viss grad påverkats av technostress, särskilt i förhållande till osäkerhet med ny teknik och teknik som inte fungerar som den ska.

This study is a qualitative analysis that focuses on library staffs work with writing activities in Västerbotten and Västernorrland before, during and after the Covid-19 pandemic. It also focuses on the future of writing activities at the library and whether or not the pandemic will affect them long term. The data in this study is based on five interviews with different library staff that took place in December 2021, these interviews were then coded and analysed using thematic analysis. The conclusion is that not much has changed from the time before the pandemic to now, December 2021. The only difference is that some of the libraries closed down for a short time in December 2020 and when they opened up again the writing activities were either moved online or postponed until they could be held in person again. Most of the libraries had at least one writing activity during or after the pandemic, during the pandemic it was mostly digital activities and after the pandemic it was a mix of both digital and physical activities.When it comes to the future of writing activities at the libraries it is still uncertain. Some of the participants in the study are going to focus on other activities besides writing activities, others are planning to start new activities in the future, and some are going to continue with the ones they started after society opened up again in 2021.

Introduktion: Pandemin och dess konsekvenser innebar flera år av utmaningar på alla nivåer i samhället. Det var särskilt utmanande för ledare att styra sin organisation i rätt riktning då framtiden var oviss och förändringen var oundviklig. Ledarskap påverkas av flera faktorer, varav en avgörande faktor är kontexten. Tidigare forskning framhåller betydelsen av kontexten för att bestämma vilken ledarskapsstil som fungerar bäst. Coronapandemin skulle kunna anses utgöra en sådan kontext där ledare snabbt behövde anpassa sig för att möta de nya kraven. Coronapandemin medförde även utmaningar för ledare att hantera medarbetares välmående. Vår studies relevans bekräftas av tidigare forskning, vilka framhåller behovet av mer forskning för att förstå distansens påverkan på ledarskapet. Vidare blir vår studie särskilt relevant eftersom det är få studier gjorda i Sverige, vilket gör det intressant att undersöka landets unika strategi och dess effekter på ledarskapet i denna kontext. Tidigare forskning framhåller att betydelsen av att förstå effektivt ledarskap har ökat under coronapandemin, och att det är viktigt att ompröva och utveckla befintliga ledarskapsteorier med tanke på de kontinuerliga förändringarna i dagens samhälle. Syfte: Vår studies syfte är att bidra till ökad förståelse för hur svenska ledare, till följd av införandet av restriktionen gällande att arbeta hemifrån, har anpassat sin ledarskapsstil i en extraordinär situation. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bygger på tidigare studier och teorier om psykosocial arbetsmiljö samt ledarskapsstilarna: transaktionellt-, transformativt- och situationsanpassat ledarskap som vi anser är relevanta för vår studie. Vidare ges även en introduktion till området organisation och distansteorierna presenteras. Metod: Vår studie genomförs med ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Ett målinriktat urval används för att finna respondenter som uppfyller förutbestämda kriterier. Data från sju respondenter samlas in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberas. Avslutningsvis analyseras insamlad data med hjälp av en tematisk analys. Slutsats: Coronapandemin verkar inte medfört att grunden i ledarnas ledarskap har förändrats i någon större utsträckning. Coronapandemin har dock ställt helt andra krav på ledarna under distansarbetet som i större utsträckning behövt ta hänsyn till medarbetarnas välmående och ta mer ansvar för de sociala delarna som medarbetarna har gått miste om till följd av distansarbetet. I motsats till tidigare forskning, fann vi att tilliten inte blev lidande till följd av distansarbetet. Resultatet indikerade även att respondenterna tidigare erfarenhet av att leda på distans och bättre digitala förutsättningar hade en påverkan på hur smidigt omställningen till att arbeta på distans har kunnat ske.

Bakgrund The Gugging Swallowing Screen - Intensive Care Unit (GUSS-ICU) är ett screeningtest med syfte att fånga upp indikationer på sväljsvårigheter efter långvarig intubering hos inneliggande patienter på intensivvårdsavdelningar (IVA). I dagsläget finns det inget svenskt översatt och validerat screeningtest för omvårdnadspersonalen att använda vid bedömning av sväljförmågan efter extubering på IVA. Syfte Syftet med studien var att översätta det internationella screeningtestet GUSS-ICU till svenska för användning i en svensk intensivvårdspopulation. Vidare syftade studien till att utföra en pilotstudie av den svenska versionen på extuberade patienter på IVA. Metod En framåt-bakåtöversättningsmetod användes vid översättningen av screeningtestet GUSS-ICU. Översättningsprocessen omfattade tre steg: framåtöversättning, granskning och kommentarer från en expertpanel och en bakåtöversättning. I översättningsprocessen deltog två logopedstudenter, två handledare, en expertgrupp och en översättare. Expertgruppen bestod av 10 deltagare med olika professioner inom hälso- och sjukvården. Fem inneliggande patienter från IVA planerades delta i en pilottestning av den svenska översättningsversionen. En innehållsanalys genomfördes för att kunna jämföra samtliga översättningar. Syftet med jämförelsen var att identifiera skillnader i ord och satser samt kulturella och kontextuella skillnader. Resultat Studien resulterade i en svensk översättning (GUSS-IVA) av screeningtestet GUSS-ICU. Analysen visade på skillnader i val av ord, koncept och satser mellan de olika översättningarna. Flertalet skillnader var ej betydelseskiljande utan analyserades istället som resultat av skillnader i erfarenhet, kunskap och språkbruk. Översättningsmetoden bidrog till språklig, kontextuell och kulturell anpassning av översättningen. Slutsats Den svenska versionen av GUSS-ICU stämmer bra överens med originalversionen och enbart ett fåtal skillnader observerades mellan översättningarna. Skillnaderna mellan bakåtöversättningen och originalversionen var inte betydelseskiljande, vilket tyder på att den svenska versionen mäter det den avser att mäta. Framtida studier behöver pilottesta och validera den svenska versionen av GUSS-ICU, innan testet kan implementeras i en svensk intensivvårdspopulation. Validering av screeningtest för sväljsvårigheter för användning inom svensk vårdkontext

Pandemin som bröt ut till följd av covid-19 var till stor del startskottet för organisationer att börja använda virtuella verktyg i en större grad för att kunna arbeta i fler arbetsmiljöer än i endast den traditionella, vilket har varit i organisationens lokaler. Många organisationer har genom det till viss del påtvingade bytet till den virtuella arbetsmiljön upptäckt att det finns många möjligheter med denna flexibilitet som de i framtiden vill fortsätta att nyttja. Vanligt är att organisationer övergår till en lösning där de vill försöka utnyttja fördelarna med respektive arbetsmiljö genom att kombinera arbete i organisationens lokaler med arbete på andra platser i en hybrid arbetsmiljö. Skiftet till en ny typ av arbetsplats medför många förändringar för både ledare och medarbetare inom organisationer. Ledarskap förändras ständigt och den mer moderna synen på olika typer av ledarskap skiljer sig gentemot mer traditionella synsätt där ledarskap ofta förknippas med att ge order och inneha auktoritet. Medarbetare i mer moderna synsätt på ledarskap innehar större frihet och förväntas ta mer ansvar i sina arbetsroller, vilket är starkt förknippat med medarbetarskap. Precis som mycket annat inom organisationer påverkas av ett byte av arbetsmiljö, så görs även ledarskap och medarbetarskap det och behöver anpassas därefter. Studien har besvarat denna problemformulering, det vill säga hur ledarskap kan anpassas i en hybrid arbetsmiljö för att främja medarbetarskap. Denna problemformulering har besvarats med hjälp av 12 intervjuer med medarbetare och ledare inom en organisation som har gått från arbete i organisationens lokaler, via hemarbete under två år, till att i framtiden bedriva arbete i en hybrid arbetsmiljö. Resultatet visade att ledarskapet på en generell nivå behöver anpassas för att främja medarbetarskap vid en övergång till en hybrid arbetsmiljö, men att behovet av anpassning skiljer sig åt utifrån kontextuella skillnader och förutsättningar. Vissa delar av medarbetarskapet kräver en större anpassning från ledarens sida för att ge samma utfall i en hybrid arbetsmiljö, medan vissa moment och processer kan genomföras på liknande sätt även i en hybrid arbetsmiljö.

Covid-19 har påverkat våra liv på många olika sätt. Ett stort antal människor dör, det har blivit allt mer svårare att hitta jobb, resa utomlands, träffa familjen och att det är oacceptable att umgås med kompisar. Krav på vårdpersonal har blivit högt och arbetsbelastning har också ökat. Dessutom så har Covid-19 orsakad heta debatter mellan aktörerna, professioner och organisationer kring de bästa sätten att hantera smittspridning. Denna studie har som syfte att undersöka hur vård- och omsorgspersonals förtroende påverkats av munskyddstriden. Studien är teoriprovande studie. Teorin som används är’ ’Micro-performance theory’’ eller mikro-prestandateorin i samband med olika relevanta artiklar och statsvetenskapliga böcker. Metoden bygger på fyra samtalsintervjuer för att samla in empirin. Intervjufrågorna skickades till respondenterna före intervjuerna för att ge dem möjlighet att reflektera. Respondenter anonymiseras i studien för att kunna ge dem möjligheten till att utrycka sig fritt. Studies resultat visar på att majoriteten av respondenterna upplever ett ökat missnöje och minskad tillit och förtroende för myndigheterna och politikerna och bland vård- och omsorgspersonal. De flesta kritiserade beredskapen inför pandemin. Två av fyra respondenterna tycker att munskyddstriden påverkar förtroende negativt för andra Covid-19 riktlinjer.

The overall development of the digitalization of workplaces has led to an increase in telework. Additionally, the recent Covid-19 pandemic along with following societal lockdowns and social distancing rules has led to a significant escalation of teleworking since workers had to relocate from their offices to their homes. However, this study examines a team working distributed even before the start of the pandemic, and who will continue working remotely following the pandemic. The team is distributed throughout the Nordic, with respondents located within Sweden. The purpose of this study is to investigate an organization's use of information and communication technology (ICT) to handle telework. Furthermore, the study aims to make visible how the organization handles aspects of teleworking and the challenges posed by ICT, as well as to develop suggestions for improvements to support the organization. As well as investigate whether the Covid-19 pandemic has had an impact on the organization's work processes during teleworking. For this study, a qualitative research method was applied, and individual experiences were gathered through interviews. The data was examined and analyzed in light of recent research and literature relating to the subject. The study finds that the respondents do not face any major challenges with working remotely and they have a good communication tone and trust in each other. The organization also provides their employees with technical support, IT-equipment, education, and other support to manage teleworking. Furthermore, the study concludes that the team leader has his own strategies for promoting teleworking cohesion within the team. The Covid-19 pandemic did not cause major changes in circumstances for the team due to their experience of teleworking. Lastly, the study presents the organization with suggestions for improvement regarding the studied areas related to previous research. We hope that our findings will assist the organization and others in order to provide the best working conditions for their employees.

Spridning av Covid-19 viruset har lett till en pandemi i världen där olika organisationer behöver göra anpassningar för att hantera krisen. Syftet med den här studien är att ta reda på hur en HR-enhet arbetar under en kris inom en kommun. Studien utgår från följande frågeställningar "Vilka arbetsuppgifter har HR-enheten under pågående kris?", "Vad ser HR-enheten för möjligheter för att motverka krisen och vilka svårigheter föreligger?", "Vilka utvecklingsmöjligheter finns det med HR-enhetens roll inom krishantering?". Studiens urval är sex HR-partners och en HR-chef ur en HR-enhet inom en kommun. Datainsamlingen skedde genom intervjuer. Datamaterialet bearbetades och analyserades genom färgkodning och kategorisering. Resultatet visar att HR-enheten prioriterar operativt arbete under krisen och det strategiska arbetet stannade upp. De svårigheter som föreligger är att det inte finns effektiva informationskanaler för att ha en bra dialog med chefer och att det saknas tillräckliga förkunskaper kring kris- och krishantering inom HR-enheten. Utöver detta visar resultaten på avsaknad av tydlig struktur och systematik inom krishanteringsenheterna. De möjligheter som har öppnats är att HR-enheten har testat nya sätt att kommunicera för att hålla HR-enheten igång, främst har det skett genom en digital plattform via Microsoft Teams. De utvecklingsområden som respondenterna föreslagit är att utveckla informationen både inom den egna enheten och till chefer och anställda inom olika förvaltningar, bland annat FAQ. Respondenterna lyfter även vikten av tydlig struktur och systematik för att underlätta informationsdelning och APT. Utöver detta lyfter respondenterna förslag kring erfarenhetsutbyte för att öka kunskapen kring kris och krishantering. HR-enheten har endast arbetat operativt under krisen vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. Med krisen finns ingen garanti för att HR-enhetens arbete effektiviseras men att det finns utvecklingspotential inom olika områden. Enligt forskningen kommer det att krävas en liknande kris för att se över ifall det har skett en utveckling inom HR-enhetens arbete.

Att starta upp och driva ett mikrobryggeri är en pågående och växande trend i Sverige och har varit en trend under de senaste tio åren. Efterfrågan av lokal och hantverksmässig öl har aldrig varit så stor som den är idag. Syftet med det här arbetet är att undersöka och analysera hur mikrobryggerier bedriver sin verksamhet idag och vilka utvecklingsmöjligheter och hot de ser i framtiden. Studien undersöker även hur den pågående coronapandemin påverkar bryggerierna i både negativ och positiv bemärkelse. Studien baseras på kvalitativa intervjustudier med tre mikrobryggerier i Västerbottens region. För att analysera det insamlade materialet användes en induktiv tematisk analys som fördelade materialet i fem övervägande teman. De teman som studien belyser är verksamhetsstruktur, försäljningskanaler, relationer, coronapandemins påverkan och branschens brister och utvecklingspotential. Resultatet visar att ökningen i antalet mikrobryggerier har bidragit till en överetablering som gett både negativa och positiva konsekvenser för branschens utveckling. De lagar och regler som finns för tillverkning, försäljning och marknadsföring hindrar branschen från att expandera. Den pågående coronapandemin har bidragit till en stor mängd utmaningar som kommer förändra mikrobryggeribranschen på flera olika plan och i värsta fall även leda till en nedläggning för en stor andel av de registrerade bryggerierna. Resultatet kommer belysa hur branschen kan gynnas av en minskning av antalet bryggerier och hur den pågående pandemin fått politiker och myndigheter att se de vardagliga utmaningarna som mikrobryggerier vanligtvis står inför. Slutligen visar studien även att mikrobryggerier visar ett stort intresse för att få en framtida gårdsförsäljning där de förespråkar en förändrad alkohollag som kan lätta restriktionerna kring gårdsförsäljning av starköl. The microbrewing industry has been an expanding industry for the past decade. The demand for local and craft beer has never been more coveted and the industry has a lot of opportunities ahead. The aim of this paper is to investigate the threats and opportunities that microbrewers face today and what opportunities the industry have for further developments. The study will also analyse a possible future for microbreweries and how the coronavirus pandemic Covid-19 has made an impact on possible plans for expansion and development. The study is based on qualitative interviews with three different microbreweries in the region of Västerbotten. A thematic analysis was used to analyse the material. The analysis resulted in five overall themes: Business structure, Sales, Relationships, the effect of the coronavirus pandemic, and the challenges and possible developments for the industry.The results show that the increasing number of microbreweries has led to an over-establishment and the competitiveness has affected the industry with both negative and positive outcomes. The laws and regulations regarding sales and manufacturing of alcohol prevents the microbreweries from an economic growth and expansion. During the coronavirus pandemic, microbrewers face even more challenges which in worst case scenario can evolve into bankruptcy for many microbreweries. The study also shows a wide interest from microbrewers of an amendment of the alcohol Act in the near future, that would allow selling your own beer directly from your brewery.

During the last 20 years there has been an international shift in contingency crisis politics. Different governments are increasingly emphasizing the importance of household preparedness as a strategy for civil crisis preparedness. Studies on these campaigns have analysed the language used to justify the importance of household preparedness and have revealed an ongoing change in the discourse which affects the power relations between the state and citizens. However, a large amount of research has been centred towards Anglo-Saxon countries leaving a scientific gap in our understanding of other contexts. This thesis aims to contribute to filling that gap by exploring the Swedish discourse on household preparedness, a country which has received less attention despite the unique integration of crisis and conflict management into the same policy. The study also aims to contribute to a wider scientific dialog discussing the views of crisis management strategies aimed at civilians. The analysis is based on poststructuralist theory and specifically Foucault’s tools for qualitative text analysis, here used as both theory and a method. The study concludes that the central concepts for the discourse are “household preparedness”, “resistance power” and “robustness”. The discourse is shaped by ideas based on decentralization, individual responsibility, and securitization as well as recent events such as the covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. The study identifies two main citizen roles; The first is the “ideal citizen” who has prepared their household for one week without additional aid from the government, is generous in helping others, and has an ability to collect and process information with critical reasoning. The other citizen role is the “help needing citizen” who struggles with achieving household preparedness and requires help from others. Lastly, this essay conclude that local civil society plays a traditionally larger role than earlier since it is expected to help citizens in need and share the responsibility for some of the crisis management with the government. Overall, the thesis fulfils its purpose, and acknowledges that future research could benefit from including alternative methods which capture how citizens perceive and justify household preparedness practices.