• Research dataclose
• Other research productsclose
• 2017-2021close
• Open Access close
• Swedish close
• COVID-19 close

Studier visar att internetanvändningen bland den svenska befolkningen fortsätter att växa varje år och har under de senaste tio åren ökat mest för den äldre målgruppen. Trots detta har de flesta applikationer som utvecklas inte tagit hänsyn till seniorer. Detta blir problematiskt då åldrande kan orsaka försämrad fysisk och kognitiv förmåga samt nedsatt syn, vilka gör det svårare att använda applikationerna. Utöver det har ett nytt problem uppkommit på grund av den pågående covid-19- pandemin. Eftersom viruset är mer dödligt med åldern, har det orsakat en ökning av ensamheten bland äldre då social distansering krävs för att bromsa smittan. Det är viktigt för äldre att hålla kontakt med anhöriga och vänner, vilket är anledningen till att en videosamtalstjänst anpassad för seniorer är relevant. Detta projekt syftade till att skapa en videosamtalstjänst anpassad till äldres behov och förmågor. Ett resultat framställdes genom att använda en iterativ design- och utvecklingsprocess där en prototyp av applikationen byggdes, testades och utvärderades för varje iteration. Totalt gjordes tre iterationer, där det framställdes en mjukvaruprotoyp i den tredje. Baserat på de tre iterationerna såväl som tidigare studier om design för seniorer, kunde en slutgiltig prototyp utvecklas. Detta är en nästintill komplett applikation där användare kan hantera kontakter, ändra informationen i sin profil och dra nytta av ett fullt fungerande videosamtal. Efter positiv respons från användartesterna blev det uppenbart att videosamtalsapplikationen är anpassad för målgruppen till en godkänd nivå. På grund av tidsbegränsningar kunde dock vissa funktioner inte slutföras. Dessutom blev det svårt att hitta tillräckligt med testare inom målgruppen på grund av tidsbegränsningar såväl som fysiska begränsningar som orsakades av pandemin. Därför måste vidare medverkan med seniorer göras innan produkten kan anses vara helt slutförd.

Den globala Covid-19-pandemin orsakade nya problem inom sjukvården i Finland. Det uppstod ett behov att samla in nya sorters data, till exempel smittade personer, exponerade personer och Covid-19-relaterade dödsfall. För att kunna hantera och undersöka data som samlats in behövdes också ett sätt att rapportera informationen. Företaget Neotide Ab hade redan skapat en grund för att visualisera den ovan nämnda typen av information i rapporteringsprogrammet Exreport, med hjälp av data från sjukhusinfektionsregistret SAI. Eftersom det fanns oanvänd information, fanns ett behov av att vidareutveckla rapporteringsmöjligheterna. Detta gällde främst den grafiska delen av rapporteringen. Syftet med det här examensarbetet var att utveckla Covid-19-mätare för den grafiska delen av Exreport. Arbetet förklarar vilka tekniker som används för lösningen. Det nämns hur Covid-19-data hämtas, hanteras och används samt hurudana diagramtyper som är lämpliga för data som skall presenteras. Vidare berättas också hur de grafiska mätarna utvecklas antingen från grunden eller genom att tillämpa existerande kodbibliotek. Resultatet blev tre nya mätare, som presenterar relevanta Covid-19-data för användaren. Maailmanlaajuinen Covid-19-pandemia aiheutti uusia ongelmia terveydenhuollossa Suomessa. Syntyi tarve kerätä uudentyyppistä tietoa, kuten esimerkiksi tartunnan saaneet henkilöt, altistuneet henkilöt ja Covid-19:n aiheuttamat kuolemat. Kaikkien kerättyjen uusien tietojen hallitsemiseksi ja tutkimiseksi tarvitaan myös tapa raportoida tietoa. Neotide Oy oli jo luonut perustan yllä mainittujen tietojen visualisoimiselle Exreport-raportointiohjelmassa sairaalainfektiorekisterin SAI:n tietojen avulla. Koska käyttämätöntä tietoa oli, raportointimahdollisuudet täytyi kehittää. Tämä koski lähinnä raportoinnin graafista osaa. Opinnäytetyön tarkoituksena oli kehittää Covid-19-mittareita Exreportin graafiselle osalle. Työssä selitetään mitä tekniikoita ratkaisuun käytetään. Mainitaan, miten Covid-19-tietoja haetaan, käsitellään ja käytetään sekä minkä tyyppiset kaaviot soveltuvat esitettäville tiedoille. Työ kertoo myös miten graafisia mittareita kehitetään, joko tyhjästä tai soveltamalla olemassa olevia koodikirjastoja. Tuloksena on kolme uutta mittaria, jotka esittävät olennaisia Covid-19-tietoja käyttäjille. The global Covid-19 pandemic caused new challenges for the Finnish healthcare system. There were new kinds of data to collect, for example, infected persons, exposed persons, and Covid-19 related deaths. To be able to manage and examine all the new data that was collected, a way of reporting the information was also needed. The company Neotide Oy had already created a basis for this reporting in the reporting program Exreport, using data from the hospital infection register SAI. As there was unused information, there was a need to further develop the reporting capabilities. This mainly applied to the graphical part of the report. The purpose of this thesis was to develop Covid-19 meters for the graphical part of Exreport. The thesis explains which techniques were used for the solution. It mentions how Covid-19 data is retrieved, handled, and used, as well as what types of diagrams are suitable for the different kinds of data. It also tells how the graphical meters are developed either from scratch or from changes made to existing code libraries. The result was three new meters, which present relevant Covid-19 data to the user.

The purpose of our study is to investigate social workers' experiences of the implementation of the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law and how it affects their work. The study is based on the following two questions; 1) in what way do social workers feel that the implementation of the CRC into Swedish law has influenced their work involving children?, and 2) how do social workers experience their discretion in applying the CRC after the convention became law? This is a qualitative study based on semi-structured, open interviews with six social workers whose tasks involve taking authoritative decisions regarding children. The analysis has two theoretical points of departure, namely; top-down- and bottom-up perspectives, and discretion. The most relevant findings were that social workers had different experiences of how the convention had been implemented at their respective workplaces. The reasons for variation in implementation and the consequences of the lack of implementation could be recognized in four different themes: Guidance by the implementation and application, Discretion by interpretation of the Convention on the Rights of the Child, Children's participation - an already experienced practice and Implementation and application during the covid-19 pandemic. Through our analysis we connected the themes to different reasons for shortcomings in the conditions of a good implementation of a new law. Further, we analyzed the themes through the theory of top-down- and bottom-up, and discretion. Our second finding was that, despite the lack of change in some workplaces, the change that did take place was mostly social, that is, there was an increased feeling of empowerment to put the child first. The change also took a practical shape in the form of new methods and rules. The conclusion of the second finding was that all the changes should be in benefit for children's participation. Over all our findings suggest that the incorporation of CRC as a Swedish law has affected social workers' practices due to the fact that children’s human rights are taking a more prominent position.

Åren 2020–2021 har hela världen drabbats av covid-19 pandemin, vilket gjort att distansarbete är mera aktuellt än någonsin. Det finns olika risker med distansarbete inom bokföringsbranschen, som till exempel säkerhetsrisk. De psykiska riskerna är förknippade med att orka arbeta när allt material och arbete tagits med hem. Syftet med examensarbetet är att undersöka riskerna med distansarbete och hur riskerna hanteras på bokföringsbyråer. Examensarbetet behandlar riskhantering i allmänhet samt riskanalys av risker med distansarbete på bokföringsbyråer. Det behandlar även vad en bokföringsbyrå samt datasäkerhet är för att riskanalysen skall vara noggrann som möjlig. I examensarbetet utförs en kvalitativ undersökning där anställda på tre bokföringsbyråer och en riskanalytiker intervjuas. Intervjun av anställda på bokföringsbyrån handlar främst om distansarbetets regler, möjligheter och risker.

Violations of democratic standards and use of emergency power to curb the Covid-19 pandemic, has become routine for many of the world's countries during 2020. Excessive use of emergency powers or limiting media freedoms means that Covid-19 could potentially pose a threat to democracies worldwide. An accumulation of smaller actions of democratic backsliding rather than massive revolutions seem to slip under democratic radars – is Covid-19 the perfect camouflage for such measures? Drawing upon the rapidly expanding literature in the area, this study argues for the link between how the impact of extensive cases in Covid-19 in a state has caused increasing violations of democratic standards. The study tests the relationship between Covid-19 and violations towards democratic standards using regression analysis. However, the study finds no empirical evidence that the number of cases of Covid-19 (per capita) correlates with violations towards democratic standards. Instead, states with high as well as low numbers of cases has violated democratic standards during the Covid-19 pandemic, indicating that future research possibly might find evidence that states has been using Covid-19 as a legitimate cover for autocratic processes.

Sjukskötaryrket är krävande och kan även vara brådskande vilket kan med tiden leda till arbetsrelaterad stress vilket kan senare leda till PTS. Syftet med denna studie är att få en bättre bild på hur arbetshälsan ser ut hos sjukskötare som arbetar med Covid-19 patienter med PTS i fokus. I arbetet har vi använt oss av en litteraturstudie för att få en djupare förståelse med hjälp av vetenskapliga artiklar mellan åren 2018–2021 som studerat vad det är i vårdyrket som leder till PTS, hur symtomen för det ser ut och hur kan vi med en god arbetshälsa förebygga dessa. I arbetet har vi i teoretiska referensramen använt oss av KASAM teorin av Aaron Antonovsky, där det tas fram teoretiska modellen som ökar förståelsen mellan stressfaktorer, coping och hälsan. I arbetets resultat presenterar vi våra två frågeställningar som inkluderar strategier för att undvika PTS hos sjukskötare som arbetar med Covid-19 patienter och vilka är hälsoriskerna vid vården av dem.

Bakgrund: Den krävande intensivvårdsmiljön utsätter intensivvårdssjuksköterskor för en hög stress och graden av utbrändhet hos intensivvårdssjuksköterskor är högre än annan vård-och omsorgspersonal. Indirekt exponering till trauma i dessa miljöer kopplat med utbrändhet och minskad tillfredsställelse från empatiskt arbete kan bidra till empatisk utmattning med konsekvenser för personalens hälsa och patientvården. Covid-19 pandemin har utmanat den moderna intensivvården och specialistsjuksköterskor i frontlinjen har belastats med högre arbetsbördor, med ökade risker för empatisk utmattning som följd. Syfte: Att undersöka graden av empatisk utmattning hos intensivvårdssjuksköterskor under en pågående Covid-19 pandemi och jämföra resultatet med tidigare studier. Metod: Studiedesign var en enkätstudie med ett Google forms webb-formulär baserat på självskattningsinstrumentet Professional Quality of Life Scale. Det består av tre delskalor, som på svenska benämns medkänsletillfredsställelse, empatisk utmattning och utbrändhet. Deltagare i studien var 47 intensivvårdssjuksköterskor från Central IVA och Neurologi IVA på Sahlgrenska sjukhuset samt IVA på Mölndals sjukhus. Dataanalys genomfördes med hjälp av SPSS. Resultat: Föreliggande resultat jämfördes med referensdata från 30 studier med sammanlagt 5612 respondenter med skilda professioner inom vård och omsorg. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde observeras vid jämförelse med dessa referensdata för delskalorna medkänsletillfredsställelse och utbrändhet. Däremot var medelvärdet signifikant högre för de 47 IVA sjuksköterskorna beträffande delskalan empatisk utmattning (p <0,00001). Slutsats: Bortfallet i studien är stort vilket medför problem för generalisering. Den relativt stora skillnaden i empatisk utmattning i jämförelse med referensdata indikerar dock att detta bör uppmärksammas vidare i fortsatt forskning om effekterna på arbetsmiljön bland IVA personal under Covid-19 pandemin. Background: The demanding critical care environment exposes critical care nurses to a higher level of stress and the degree of burnout in critical care nurses is higher than other care and nursing staff. Indirect exposure to trauma in these environments coupled with burnout and reduced satisfaction from empathic work can contribute to compassion fatigue with consequences for staff health and patient care. The Covid-19 pandemic has challenged modern critical care and specialist nurses on the front lines have been burdened with higher workloads, with increased risks of developing compassion fatigue as a result. Aim: To measure the degree of compassion fatigue in critical care nurses during an ongoing covid-19 pandemic and compare the results with earlier studies. Method: Study Design was a survey study using a Google Forms web-survey based on the Professional Quality of Life Scale self-assessment tool. It consists of three subscales, namely compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout. Participants in the study were 47 intensive care nurses from the Central ICU and Neurology ICU at Sahlgrenska Hospital and ICU at Mölndal Hospital. Data analysis was performed using SPSS. Results: The presented results were compared with reference data from 30 studies with a total of 5612 respondents with different professions in healthcare. No statistically significant differences could be observed when compared with reference data for the subscale compassion satisfaction and burnout. On the other hand, the mean value was significantly higher for the 47 ICU nurses regarding the subscale compassion fatigue (p <0.00001). Conclusion: The dropout rate in the study is large, which causes problems for generalization. However, the relatively large difference in compassion fatigue, when compared with reference data, indicates that this should be further noted in future research regarding the effects of the work environment on ICU staff during the Covid-19 pandemic.

Svar på Gränshinderrådets brev till de nordiska regeringscheferna rörande erfarenheter, behov av samarbete och en nordisk strategi för framtida kriser. Svaret är från samarbetsminister Mogens Jensen, som svarar på vägnar av samtliga nordiska samarbetsministrar. Svaret skickades den 2 juli, 2020.

I och med Covid-19 pandemin hamnade många företag tänka om sina marknadsförings-planer. I detta slutarbete undersöks hur två kunder hos en marknadsföringsbyrå har ändrat sina satsningar och marknadsföringsplaner under åren 2019–2020. Marknadsföringsby-rån i fråga är Polhem OY och kunderna är representerade som kund A och B. Syftet med detta arbete är att jämföra kunderna mot varandra och på det viset kunna ställa upp svaren i en tabell. I teoridelen diskuteras olika marknadsföringsstrategier och vad det finns för faktorer som påverkas konsumenter då de skall göra ett köp, samt varför företag väljer att utkontraktera vissa delar av sin verksamhet. Teoridelen innefattar också vad varumärke är och varför det är bra att ha ett starkt varumärkeskapital. Undersökningen utfördes genom en semistrukturerad intervju, som sedan transkriberades och analyserades. Svaren är se-dan presenterade till den teoretiska referensramen. Både kund A och B har genomgått olika förändringar i deras marknadsföring samt vissa delar av budgetering. Kund A har haft en större varumärkesändring som varit mycket lyckad. Som respondent till intervjun valde jag en anställd på Polhem som jobbat där i flera år och har även ansvaret över kund A och B.

Det finns idag en utbredd miljömedvetenhet hos slutkonsumenter och företag vilket bidrar till förbättringar gällande näringslivets miljömässiga hållbarhet. En bransch som står för en stor del av Sveriges miljöpåverkan men som samtidigt är nödvändig för att möjliggöra global handel är transportbranschen. Klimatfrågan inom transportbranschen kan tacklas på olika sätt där en åtgärd som ofta förespråkas är fler järnvägstransporter. Ett transportupplägg som därför i många fall förespråkas av beslutsfattare är intermodala transporter då detta bygger på en kombination av olika transportmedel där järnvägstransporter är centrala. En transportnod som har en väletablerad intermodal logistikanläggning och som dessutom är Skandinaviens största hamn är Göteborgs Hamn. Till följd av det ökade miljöfokuset i samhället ser framtiden ljus ut för de intermodala transporterna i anslutning till Göteborgs Hamn. Det finns dock trender av global karaktär som kan få en påverkan på dessa intermodala transporters framväxt. Dessutom kan covid-19-pandemin påverka hur dessa globala trender utvecklas vilket i sin tur kan ha en påverkan på de intermodala transporterna. Alla dessa aspekter skapar en osäkerhet kring hur intermodala transporter kommer att kunna vidareutvecklas och det är just detta som denna studie handlar om. Syftet med arbetet är således att identifiera och undersöka hur aktuella trender kan påverka förutsättningarna för fortsatta intermodala tågtransporter till och från Göteborgs Hamn. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie och består dels av litteraturstudier och dels av semistrukturerade intervjuer. Till intervjuerna valdes olika aktörer inom transportbranschen med någon koppling till Göteborgs Hamn. Detta för att kunna göra en genomgående analys av trenders påverkan på intermodala transporter utifrån olika perspektiv. Baserat på tidigare forskning inom ämnet samt de genomförda intervjuerna kunde flertalet trender med påverkan på intermodala transporter identifieras. Studien visade på svårigheter att hantera ryckigheter och ojämna godsflöden i intermodala transportkedjor. Denna problematik kan dock reduceras med infrastrukturinvesteringar och effektiv materialhantering vilket är enklare att uppnå med hjälp av dagens teknik. Vidare var förändrade kostnad-och avgiftsstrukturer också trender som identifierades som problematiska. Problematiken som är kopplad till dessa trender har dessutom förstärkts något till följd av covid-19-pandemin. Dessa kostnadsstrukturer kan missgynna de intermodala transporterna och i syfte att främja de intermodala transporterna bör dessa strukturer justeras. Synen på trenderna och dess eventuella problematik varierade dock mellan aktörerna vilket visar på en splittring inom transportbranschen. Trots detta kunde slutsatsen dras att det finns en gemensam vilja inom branschen att samarbeta aktörer emellan vilket även beskrivs som en förutsättning för välfungerande intermodala transporter.