• Research softwareclose
• Other research productsclose
• Swedish close
• Publikationer från Umeå universitet close

Skolverkets presentation av moduldelen: Substantiv som vatten och is är ofta utgångspunkt för undervisning i naturvetenskap. Den här delen handlar om hur man kan få syn på naturvetenskapliga processer och fenomen i vardagen genom att istället ha verb som smälta och stelna som startskott för praktiska undersökningar som både utvecklar elevernas kunskaper i naturvetenskap och deras språk. 

Att den svenska skolan ska vara likvärdig har länge varit såväl en självklar vision, som ett juridiskt faktum enligt Skollagen (2010:800, 1 kap, paragraf 8 & 9). Samtidigt har många skolhuvudmän problem med att erbjuda elever en likvärdig utbildning. Orsakerna till detta är många och komplexa, men lärarbristen och de demografiska förändringarna av det svenska samhället (t ex urbaniseringen) är bidragande. Många skolhuvudmän har helt enkelt mycket stora problem att rekrytera legitimerade lärare i alla ämnen. I detta sammanhang har fjärrundervisning kommit att bli ett alternativ som kan bidra till en mer jämlik skola, inte minst genom att möjligheten till att fler elever får tillgång till behöriga lärare. Fjärrundervisning är dock en relativt ny företeelse, vilket innebär att det ännu inte finns så mycket vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet om fjärrundervisning i svensk skola. Syftet med denna artikel är därför att vetenskapligt belysa lärares erfarenheter av att arbeta med fjärrundervisning under ett läsår. lict

Beprövad erfarenhet kan betraktas som en form av praxis grundad kunskap som omfattar kognitiva, praktiska och emotionella dimensioner. Om man betraktar beprövad erfarenhet som en kunskapsform så följer en fråga som är särskilt viktig för blivande lärare: Hur kan man ”lära sig” beprövad erfarenhet? För att ta sig an beprövad erfarenhet krävs det att den tydligt formuleras och sprids. Beprövad erfarenhet visar vad som fungerar väl i praktiken. Senare krävs en teoretisk förklaring för varför det är så. Att formulera beprövad erfarenhet betyder att forma den med hjälp av relevanta termer och begrepp och förankra den teoretiskt. Spridningen av beprövad erfarenhet förutsätter att man genom användningen av olika media kan förklara vad lärarna gör. Statens Offentliga Utredningar ”U 2017:03 Praktiknära skolforskning i samverkan” poängterar att ”Den beprövade erfarenheten byggs i verksamheten och av professionen och den är lika relevant som den akademiskt framtagna kunskapen (vetenskaplig grund).” I detta sammanhang betonar jag vikten av teoretiska förklaringar av framtagna kunskaper, både i akademiska texter och i presentationer som sprider beprövad erfarenhet. Föreläsningen i kursen "Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande" (UUL) för grundskola och fritidshem (adopterad för offentlig domän)

Matematiska förmågorna är inte statiska utan det är utvecklingen som kännetecknar deras innersta egenskap och alla förmågor hos elever har potential att utvecklas. Kriterierna för olika nivåer i utvecklingen av förmågor måste synliggöras för eleverna och tillämpas i det dagliga arbetet i klassrummet. Utvecklingen av relevansförmåga kan också ses som ett resultat av utveckling av alla andra förmågor. På så sätt kan relevansförmåga tolkas som ett kumulativt resultat av övriga förmågor tillämpad på en konkret utommatematisk kontext. Artikeln riktar sig i första hand till blivande och verksamma gymnasielärare i matematik. Baserat på artiklar som ingår i matematiklyftets modul "undervisa matematik utifrån förmågorna" http://matematiklyftet.skolverket.se matematiklyftet

Forskningsöversikt, primärt för undervisningsändamål

Utförd inom projektet ACANALYS med finansiering från EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner mfl kommuner, samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens handelskammare. ACANALYS

Skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning som ska förbereda elever för framtida arbete och socialisation. Vi vet också att många skolor och kommuner har svårt att erbjuda elever en likvärdig utbildning, bland annat på grund av omfattande lärarbrist och stora geografiska avstånd (Pettersson & From, 2018). En möjlig del av lösningen på problemet är utvecklingen av fjärrundervisning, vilket skapat möjligheter att erbjuda undervisning av behöriga lärare i ämnen som annars inte kunnat genomföras (Pettersson & From, 2018). I föreliggande artikel flyttar vi fokus från lärares utveckling av fjärrundervisning till skolors sätt att organisera för att stötta pedagogisk och digital utveckling. Aktuell forskning visar att skolorganisationen utgör en viktig del i förutsättningarna för, och utvecklingen av fjärrundervisning (Pettersson, 2018a; Pettersson, 2018b; Pettersson & Olofsson, 2019). Hur rektor beslutar att planera och strukturera för utveckling får också betydelse för dess anställda att göra detsamma. Vilka mål och visioner skolans ledning formulerar och kommunicerar, vilka resurser som tillsätts för professionell utveckling samt hur skolans ledning väljer att arbeta med organisatoriska stödstrukturer för fjärrundervisning är några av de aspekter som berörs i artikeln. lict

Samverkan i fjällen

Kommunikation är ett område man sedan länge intresserat sig för inom matematikdidaktik. Det handlar inte bara om att lära sig ett matematiskt innehåll genom att kommunicera utan att lära sig kommunicera matematiskt. Syftet med denna artikel är att belysa kommunikationsförmåga och dess roll i lärande av matematik. Artikeln riktar sig i första hand till gymnasielärare i matematik. Ingår i matematiklyftets modul "undervisa matematik utifrån förmågorna" http://matematiklyftet.skolverket.se matematiklyftet