• Research softwareclose
• Other research productsclose
• Swedish close
• COVID-19 close

The purpose of our study is to investigate social workers' experiences of the implementation of the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law and how it affects their work. The study is based on the following two questions; 1) in what way do social workers feel that the implementation of the CRC into Swedish law has influenced their work involving children?, and 2) how do social workers experience their discretion in applying the CRC after the convention became law? This is a qualitative study based on semi-structured, open interviews with six social workers whose tasks involve taking authoritative decisions regarding children. The analysis has two theoretical points of departure, namely; top-down- and bottom-up perspectives, and discretion. The most relevant findings were that social workers had different experiences of how the convention had been implemented at their respective workplaces. The reasons for variation in implementation and the consequences of the lack of implementation could be recognized in four different themes: Guidance by the implementation and application, Discretion by interpretation of the Convention on the Rights of the Child, Children's participation - an already experienced practice and Implementation and application during the covid-19 pandemic. Through our analysis we connected the themes to different reasons for shortcomings in the conditions of a good implementation of a new law. Further, we analyzed the themes through the theory of top-down- and bottom-up, and discretion. Our second finding was that, despite the lack of change in some workplaces, the change that did take place was mostly social, that is, there was an increased feeling of empowerment to put the child first. The change also took a practical shape in the form of new methods and rules. The conclusion of the second finding was that all the changes should be in benefit for children's participation. Over all our findings suggest that the incorporation of CRC as a Swedish law has affected social workers' practices due to the fact that children’s human rights are taking a more prominent position.

I och med Covid-19 pandemin hamnade många företag tänka om sina marknadsförings-planer. I detta slutarbete undersöks hur två kunder hos en marknadsföringsbyrå har ändrat sina satsningar och marknadsföringsplaner under åren 2019–2020. Marknadsföringsby-rån i fråga är Polhem OY och kunderna är representerade som kund A och B. Syftet med detta arbete är att jämföra kunderna mot varandra och på det viset kunna ställa upp svaren i en tabell. I teoridelen diskuteras olika marknadsföringsstrategier och vad det finns för faktorer som påverkas konsumenter då de skall göra ett köp, samt varför företag väljer att utkontraktera vissa delar av sin verksamhet. Teoridelen innefattar också vad varumärke är och varför det är bra att ha ett starkt varumärkeskapital. Undersökningen utfördes genom en semistrukturerad intervju, som sedan transkriberades och analyserades. Svaren är se-dan presenterade till den teoretiska referensramen. Både kund A och B har genomgått olika förändringar i deras marknadsföring samt vissa delar av budgetering. Kund A har haft en större varumärkesändring som varit mycket lyckad. Som respondent till intervjun valde jag en anställd på Polhem som jobbat där i flera år och har även ansvaret över kund A och B.

Studier visar att internetanvändningen bland den svenska befolkningen fortsätter att växa varje år och har under de senaste tio åren ökat mest för den äldre målgruppen. Trots detta har de flesta applikationer som utvecklas inte tagit hänsyn till seniorer. Detta blir problematiskt då åldrande kan orsaka försämrad fysisk och kognitiv förmåga samt nedsatt syn, vilka gör det svårare att använda applikationerna. Utöver det har ett nytt problem uppkommit på grund av den pågående covid-19- pandemin. Eftersom viruset är mer dödligt med åldern, har det orsakat en ökning av ensamheten bland äldre då social distansering krävs för att bromsa smittan. Det är viktigt för äldre att hålla kontakt med anhöriga och vänner, vilket är anledningen till att en videosamtalstjänst anpassad för seniorer är relevant. Detta projekt syftade till att skapa en videosamtalstjänst anpassad till äldres behov och förmågor. Ett resultat framställdes genom att använda en iterativ design- och utvecklingsprocess där en prototyp av applikationen byggdes, testades och utvärderades för varje iteration. Totalt gjordes tre iterationer, där det framställdes en mjukvaruprotoyp i den tredje. Baserat på de tre iterationerna såväl som tidigare studier om design för seniorer, kunde en slutgiltig prototyp utvecklas. Detta är en nästintill komplett applikation där användare kan hantera kontakter, ändra informationen i sin profil och dra nytta av ett fullt fungerande videosamtal. Efter positiv respons från användartesterna blev det uppenbart att videosamtalsapplikationen är anpassad för målgruppen till en godkänd nivå. På grund av tidsbegränsningar kunde dock vissa funktioner inte slutföras. Dessutom blev det svårt att hitta tillräckligt med testare inom målgruppen på grund av tidsbegränsningar såväl som fysiska begränsningar som orsakades av pandemin. Därför måste vidare medverkan med seniorer göras innan produkten kan anses vara helt slutförd.

Goal. The purpose of the thesis is to identify, analyze and describe the underlying impact of digitalisation on equality and inequality between students in elementary schools. In addition, the relationship between democracy, participation and digitalisation is researched. Previous studies have shown that there are differences in teachers' and students' digital competence, technological equipment, digitalisation between different cities/schools. Studies have also shown that students' digital equipment and socio-economic background affect students’ academic success. Digital competence is a central part of the curriculum and relevant in today's changing society, as are equality matters. The remote-studies during the covid-19 pandemic and the number of digital tools in everyday life have also increased the need for digital tools in teaching. Methods. The study is a qualitative interview study within the framework of the research project "Digital literacy in development", DigiLi. The project started in the year 2021 and the research process is still active in 2022. The material received includes interviews with teachers in Swedish-speaking schools in Finland. The study uses ten semi-structured in-depth interviews with teachers in grades 5–9. In the interviews the topic of discussion was distance learning and digi-talisation, with a focus on digital resources, changes in teaching content and student participa-tion, student (in)equality, language awareness and collegial work. The audio recordings and transcriptions were analyzed using content analysis. Results and conclusions. The teachers feel that students have access to different digital tools among themselves. The economic situation of families can for example lead to weak internet connection and digital tools. The teachers also gave varying answers to questions about partici-pation in the digital environment; digitalisation and the use of digital tools can both promote democracy and participation in education as well as hinder or suppress it. The conclusions are that students have access to different teaching methods with digital tools between them, which is due to differences in the teachers' digital competence, the school's/municipality's resources and the student's (socio)economic status. The digitalisation of teaching can thus expand the already existing inequalities in society. Mål. Syftet med avhandlingen är att identifiera, analysera och beskriva vilka faktorer som i koppling till digitaliseringen påverkar jämlikhet mellan elever i grundskolan. Dessutom under-söks det kopplingen mellan demokrati, deltagande och digitalisering. Tidigare studier har visat att det förekommer skillnader i lärarnas och elevernas digitala kompetens, teknologisk utrustning, skillnader mellan digitaliseringen i kommuner och även att elevers digitala utrustning och socioekonomisk bakgrund påverkar deras akademiska framgång. Digital kompetens och jämlik-het är båda en central del av läroplanen och aktuellt i dagens föränderliga samhälle. Distansstudierna har dessutom ökat behovet av digitala verktyg i undervisningen. Metoder. Studien är en kvalitativ intervjustudie inom ramen av forskningsprojektet ”Digital litteracitet i utveckling”, DigiLi. Projektet inleddes år 2021 och forskningsprocessen är fortfarande aktiv år 2022. Materialet jag fått av DigiLi innefattar intervjuer med lärare i svenskspråkiga skolor i Finland. Studien använder sig av tio stycken semi-strukturerade djupintervjuer med lärare i årskurs 5–9. I intervjuerna har distansundervisningen och digitaliseringen behandlats med fo-kus på digitala resurser, förändringar i undervisningsinnehåll och elevers deltagande, elevers (o)jämlikhet, språkmedvetenhet och kollegialt arbete. Ljudinspelningarna och transkriberingarna analyserades enligt innehållsanalys. Resultat och slutsatser. Lärarna upplever att elever har tillgång till olika digitala verktyg sinsemellan. Den ekonomiska situationen kan medföra sämre internetuppkoppling och digitala verktyg. Digitalisering och användning av digitala verktyg kan både främja demokrati och deltagande i undervisningen som också hindra eller dämpa det. Slutsatserna är att elever har tillgång till olika undervisningsmetoder med digitala verktyg mellan sig, vilket beror på skillnader i lärarnas digitala kompetens, skolans/kommunens resurser och elevens (socio)ekonomiska status. Digitaliseringen av undervisningen kan därmed öka de redan rådande ojämlikheterna i samhället.

Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogram i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Jenny Heino Arbetets titel: Handlingsutrymme vid distansarbete - öppenvårdens barnskyddssocialarbetares upplevelser under Covid19-pandemin Arbetets art: Magisteravhandling i socialt arbete Månad och år: September 2022 Sidantal: 92 Nyckelord: Handlingsutrymme, distansarbete, Covid19-pandemi, Barnskyddets öppenvård Förvaringsställe: Helsingfors Universitets bibliotek Övriga uppgifter: - Sammandrag: Syftet med denna magisteravhandling är att öka kunskapen kring hur öppenvårdens barnskyddssocialarbetare upplever att det professionella handlingsutrymmet har förändrats under Covid19-pandemin i och med de rekommendationer gällande distansarbete som myndigheterna utfärdat. Jag har jämfört pandemisituationen med förhållandena innan pandemin, och hur pandemin har förändrat det sociala arbetet inom barnskyddet, vilka långsiktiga förändringar den har fört med sig samt vilka verktyg socialarbetarna kommer att ta med sig till det framtida arbetet. Jag närmar mig frågan om handlingsutrymme genom många olika teoretiska infallsvinklar varav organisationsteori, gräsrotsbyråkrati samt yrkesprofessionalism står i centrum. Utöver detta bekantar jag mig med färsk vetenskaplig forskning som har fördjupad kunskap om både gräsrotsbyråkrati under kristider samt hur dessa kriser kan fungera som störande för själva arbetet på gräsrotsnivå. Avhandlingen vilar på kvalitativa grunder och sex av öppenvårdens barnskyddssocialarbetare intervjuades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades därefter genom kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Resultatet tyder på att socialarbetarna upplever att deras handlingsutrymme inskränktes allra mest då undantagsförhållandena var i kraft, i och med att klientträffar ansikte mot ansikte uteblev ifall det inte handlade om akuta fall som krävde utredning av brådskande placering. Vid denna tid förändrades även socialarbetarnas roll allra mest som förmedlare mellan organisation och klienten i takt med distansarbete och det förlorade fysiska mötet, vilket innebar att det blev svårare att tolka klienters kroppsspråk samtidigt som hörandet av småbarn blev svårare och utredningarna blev ”tunnare” och ledde till att beslutsfattandet försvårades. Organisatoriska faktorer som identifierats i resultatet och inverkat på handlingsutrymmet vid distansarbete under pandemin upplevs av socialarbetaren främst som oklara riktlinjer från högre ort. Yrkesprofessionella faktorer som inverkar på handlingsutrymmet under Covid19-pandemins distansarbete kan däremot konstateras vara kunskap och arbetserfarenhet, det emotionella stödet från kolleger och en minskad tillit från förmännen samt deras ökade övervakning av distansarbetet. I framtiden upplever socialarbetarna att barnskyddsarbetet kommer innebära inslag av distansarbete och distansmöten. Distansmöten anses inte kunna ersätta möten som hålls ansikte mot ansikte. Däremot anses distansmöten fungera som ett kompletterande verktyg för upprätthållande av kontakten, samt som ett stödjande element för att öka delaktigheten i brukares klientprocesser.

Svar på Gränshinderrådets brev till de nordiska regeringscheferna rörande erfarenheter, behov av samarbete och en nordisk strategi för framtida kriser. Svaret är från samarbetsminister Mogens Jensen, som svarar på vägnar av samtliga nordiska samarbetsministrar. Svaret skickades den 2 juli, 2020.

Bakgrund: Den krävande intensivvårdsmiljön utsätter intensivvårdssjuksköterskor för en hög stress och graden av utbrändhet hos intensivvårdssjuksköterskor är högre än annan vård-och omsorgspersonal. Indirekt exponering till trauma i dessa miljöer kopplat med utbrändhet och minskad tillfredsställelse från empatiskt arbete kan bidra till empatisk utmattning med konsekvenser för personalens hälsa och patientvården. Covid-19 pandemin har utmanat den moderna intensivvården och specialistsjuksköterskor i frontlinjen har belastats med högre arbetsbördor, med ökade risker för empatisk utmattning som följd. Syfte: Att undersöka graden av empatisk utmattning hos intensivvårdssjuksköterskor under en pågående Covid-19 pandemi och jämföra resultatet med tidigare studier. Metod: Studiedesign var en enkätstudie med ett Google forms webb-formulär baserat på självskattningsinstrumentet Professional Quality of Life Scale. Det består av tre delskalor, som på svenska benämns medkänsletillfredsställelse, empatisk utmattning och utbrändhet. Deltagare i studien var 47 intensivvårdssjuksköterskor från Central IVA och Neurologi IVA på Sahlgrenska sjukhuset samt IVA på Mölndals sjukhus. Dataanalys genomfördes med hjälp av SPSS. Resultat: Föreliggande resultat jämfördes med referensdata från 30 studier med sammanlagt 5612 respondenter med skilda professioner inom vård och omsorg. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde observeras vid jämförelse med dessa referensdata för delskalorna medkänsletillfredsställelse och utbrändhet. Däremot var medelvärdet signifikant högre för de 47 IVA sjuksköterskorna beträffande delskalan empatisk utmattning (p <0,00001). Slutsats: Bortfallet i studien är stort vilket medför problem för generalisering. Den relativt stora skillnaden i empatisk utmattning i jämförelse med referensdata indikerar dock att detta bör uppmärksammas vidare i fortsatt forskning om effekterna på arbetsmiljön bland IVA personal under Covid-19 pandemin. Background: The demanding critical care environment exposes critical care nurses to a higher level of stress and the degree of burnout in critical care nurses is higher than other care and nursing staff. Indirect exposure to trauma in these environments coupled with burnout and reduced satisfaction from empathic work can contribute to compassion fatigue with consequences for staff health and patient care. The Covid-19 pandemic has challenged modern critical care and specialist nurses on the front lines have been burdened with higher workloads, with increased risks of developing compassion fatigue as a result. Aim: To measure the degree of compassion fatigue in critical care nurses during an ongoing covid-19 pandemic and compare the results with earlier studies. Method: Study Design was a survey study using a Google Forms web-survey based on the Professional Quality of Life Scale self-assessment tool. It consists of three subscales, namely compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout. Participants in the study were 47 intensive care nurses from the Central ICU and Neurology ICU at Sahlgrenska Hospital and ICU at Mölndal Hospital. Data analysis was performed using SPSS. Results: The presented results were compared with reference data from 30 studies with a total of 5612 respondents with different professions in healthcare. No statistically significant differences could be observed when compared with reference data for the subscale compassion satisfaction and burnout. On the other hand, the mean value was significantly higher for the 47 ICU nurses regarding the subscale compassion fatigue (p <0.00001). Conclusion: The dropout rate in the study is large, which causes problems for generalization. However, the relatively large difference in compassion fatigue, when compared with reference data, indicates that this should be further noted in future research regarding the effects of the work environment on ICU staff during the Covid-19 pandemic.

Det finns idag en utbredd miljömedvetenhet hos slutkonsumenter och företag vilket bidrar till förbättringar gällande näringslivets miljömässiga hållbarhet. En bransch som står för en stor del av Sveriges miljöpåverkan men som samtidigt är nödvändig för att möjliggöra global handel är transportbranschen. Klimatfrågan inom transportbranschen kan tacklas på olika sätt där en åtgärd som ofta förespråkas är fler järnvägstransporter. Ett transportupplägg som därför i många fall förespråkas av beslutsfattare är intermodala transporter då detta bygger på en kombination av olika transportmedel där järnvägstransporter är centrala. En transportnod som har en väletablerad intermodal logistikanläggning och som dessutom är Skandinaviens största hamn är Göteborgs Hamn. Till följd av det ökade miljöfokuset i samhället ser framtiden ljus ut för de intermodala transporterna i anslutning till Göteborgs Hamn. Det finns dock trender av global karaktär som kan få en påverkan på dessa intermodala transporters framväxt. Dessutom kan covid-19-pandemin påverka hur dessa globala trender utvecklas vilket i sin tur kan ha en påverkan på de intermodala transporterna. Alla dessa aspekter skapar en osäkerhet kring hur intermodala transporter kommer att kunna vidareutvecklas och det är just detta som denna studie handlar om. Syftet med arbetet är således att identifiera och undersöka hur aktuella trender kan påverka förutsättningarna för fortsatta intermodala tågtransporter till och från Göteborgs Hamn. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie och består dels av litteraturstudier och dels av semistrukturerade intervjuer. Till intervjuerna valdes olika aktörer inom transportbranschen med någon koppling till Göteborgs Hamn. Detta för att kunna göra en genomgående analys av trenders påverkan på intermodala transporter utifrån olika perspektiv. Baserat på tidigare forskning inom ämnet samt de genomförda intervjuerna kunde flertalet trender med påverkan på intermodala transporter identifieras. Studien visade på svårigheter att hantera ryckigheter och ojämna godsflöden i intermodala transportkedjor. Denna problematik kan dock reduceras med infrastrukturinvesteringar och effektiv materialhantering vilket är enklare att uppnå med hjälp av dagens teknik. Vidare var förändrade kostnad-och avgiftsstrukturer också trender som identifierades som problematiska. Problematiken som är kopplad till dessa trender har dessutom förstärkts något till följd av covid-19-pandemin. Dessa kostnadsstrukturer kan missgynna de intermodala transporterna och i syfte att främja de intermodala transporterna bör dessa strukturer justeras. Synen på trenderna och dess eventuella problematik varierade dock mellan aktörerna vilket visar på en splittring inom transportbranschen. Trots detta kunde slutsatsen dras att det finns en gemensam vilja inom branschen att samarbeta aktörer emellan vilket även beskrivs som en förutsättning för välfungerande intermodala transporter.

Åren 2020–2021 har hela världen drabbats av covid-19 pandemin, vilket gjort att distansarbete är mera aktuellt än någonsin. Det finns olika risker med distansarbete inom bokföringsbranschen, som till exempel säkerhetsrisk. De psykiska riskerna är förknippade med att orka arbeta när allt material och arbete tagits med hem. Syftet med examensarbetet är att undersöka riskerna med distansarbete och hur riskerna hanteras på bokföringsbyråer. Examensarbetet behandlar riskhantering i allmänhet samt riskanalys av risker med distansarbete på bokföringsbyråer. Det behandlar även vad en bokföringsbyrå samt datasäkerhet är för att riskanalysen skall vara noggrann som möjlig. I examensarbetet utförs en kvalitativ undersökning där anställda på tre bokföringsbyråer och en riskanalytiker intervjuas. Intervjun av anställda på bokföringsbyrån handlar främst om distansarbetets regler, möjligheter och risker.