• 2020-2024close
• Open Access close
• Embargo close
• Publications close
• Research software close
• Review close
• SE close
• Digital Humanities and Cultural Her... close

The COVID-19 pandemic led to a surge of critically ill patients and a sudden increase in the need for oxygen treatment worldwide. Pre-existing gaps in oxygen systems became apparent, and governments, multilateral agencies, and other partners scrambled to increase the production, supply, and use of oxygen to meet this need. The importance of an oxygen ecosystem that is appropriate for the local context became clear. This review describes strategies for oxygen ecosystems in middle-income countries, with specific experiences from Lebanon, following the authors’ extensive assessment of the country’s oxygen ecosystem, on behalf of the government and UNICEF. In the assessment, fifteen governmental hospitals were visited and evaluated using the UNICEF Oxygen System Planning Tool, discussions were held with key stakeholders, and documents were reviewed. An optimal oxygen ecosystem needs to take into consideration the production of oxygen and delivery to facilities, the maintenance system within facilities, and the clinical use of oxygen. Lebanon, a lower-middle income country in the Middle East, is contending with an extensive economic crisis affecting the health system. Eighteen recommendations for strengthening the oxygen ecosystem in Lebanon that are relevant for other middle-income countries include the establishment of a National Oxygen Committee, installation of additional oxygen plants, strengthened systems for maintenance and electricity supply, increased production, procurement and supply chain resilience, improved training and human resources, the use of data collection and regular information to guide the ecosystem, and integration of oxygen into the rest of the health system.

Review of: Clas Tollin, Sveriges kartor och lantmätare 1628 till 1680. Från idé till tolvtusen kartor. (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Handlingar. Antikvariska serien 58; Skrifter utgivna av Riksarkivet 43), Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien; Riksarkivet 2021, ISBN 9789188763242; ISSN 00836761; ISSN 14024705, 464 pp.

Review of: Erica Moretti. The Best Weapon for Peace: Maria Montessori, Education,and Children’s Rights. Madison, Wisconsin: University of Wisconsin Press, 2021, 296 pp.

Recension av Jødisk: Identitet, praksis og minnekultur redigerad av Cora Alexa Døving (Oslo: Universitetsforlaget, 2022). 344 s.

In this microhistorical study of the Swedish Mission to the Jews (Svenska Israelsmissionen) in Vienna, I explore the everyday life and work of the deaconess Greta Andrén (1909–71) during the time of the Nazi occupation of Austria. Andrén’s actions are presented and related to the parts of her faith that are revealed in the sources. From this I distil a triad of meaningful categories, namely her work, the children she worked with, and God. These resulted in her sustaining an on­­going state of over-exertion during her wartime refugee work.

Artikeln är en översikt av den tysk-judiska invandringen till Sverige från 1770-talet och framåt. Till en början skedde invandringen till stor del i form av kedjemigration från Mecklenburg. Många i pionjären Aaron Isaacs släktkrets invandrade, likaså i släktkretsen kring hans kompanjon Abraham Aaron. Under 1800-talet fortsatte frivilliginvandringen men nu i mindre form av kedjemigration och med mer differentierad geografisk bakgrund än tidigare. Så småningom kom invandringen från Tyskland numerärt att överflygas av den så kallade östjudiska invandringen; av de judar som bodde i Sverige 1880 var bara åtta procent födda i Tyskland och 1920 mindre än fem procent. Många tysk-judiska invandrare vid denna tid, såsom bankmannen Louis Frænckel, gjorde betydelsefulla insatser i det svenska industriundret. Trots den restriktiva invandringspolitiken på 1930-talet kom ett antal tysk-judiska flyktingar till Sverige, såväl individuellt som genom särskilda kvoter. Många blev betydande aktörer i olika sektorer av samhället, och några blev internationellt kända namn som författaren och Nobelpristagaren Nelly Sachs och kärnfysikern Lise Meitner. Många flyktingar fick dock inte arbete som motsvarade deras utbildningar. Bland ”1945 års räddade” fanns tämligen få från Tyskland.