• 2020-2024close
• Open Access close
• Restricted close
• Embargo close
• Publications close
• SE close
• RO close
• Digital Humanities and Cultural Her... close

Denna uppsats är en studie av Blåsmarks bönhusförenings nedläggning och överlåtelsen avbönhuset till Blåsmarks DUF år 1947. Studien är begränsad till tidsperioden 1945–1948 föratt undersöka föreningarna innan och efter den händelse som är i fokus i uppsatsen och ärbaserad på de mötesprotokoll bägge föreningar förde under tidsperioden 1945-1948. Iuppsatsen undersöks föreningarnas arbete innan bönhusföreningens nedläggning 1947 samtorsakerna bakom dess nedläggning och vilka följder det fick för Blåsmarks DUF. Skeendetundersöks ur ett processperspektiv och följer den analytiskt-rationella modellen. Studiensresultat visade att bönhusföreningens nedläggning och överlåtelse av bönhus till BlåsmarksDUF var ett beslut taget främst på grund av att båda föreningarna bestod av samma medlemmar och arbetet med bönhuset redan till stor del utfördes av Blåsmarks DUF. Vidarevisade även studien att arbetet för Blåsmarks DUF föreföll sig detsamma efter övertagandetav bönhuset men att det utökades till att omfatta frågor gällande skötseln av bönhuset. Detframkom även i studien hur Blåsmarks DUF glädjes av att få ett eget bönhus och att beslutetfrån båda föreningar varit enhälligt och utan opposition. This thesis offers a study of the closure of the Blåsmarks bönhusförenings and the transfer ofthe prayer house to Blåsmarks DUF in 1947. The study is limited to the period 1945-1948 toexamine the associations before and after the events in question and is based on the protocolswritten during both associations’ meetings between 1945-1948. The essay examines theassociations’ work before Blåsmarks bönhusförenings closure in 1947, the reasons behind itsclosure and what consequences it had for Blåsmarks DUF. The event is examined from a process perspective and follows the analytical-rational model. The results of the study showedthat Blåsmarks bönhusförenings closure and the transfer of the prayer house was a decisionmade mainly because both associations consisted of the same members and the work with theprayer house was already largely carried out by Blåsmarks DUF. Furthermore, the study alsoshowed that the work for Blåsmarks DUF is pleased to have its own prayer house and that thedecision to transfer it to them was unanimous and without opposition. 

This essay aims to understand and analyse earlier research concerning women’s roles in the Late Iron Age through a gender perspective. This will be done by analysing the Volva theory in relation to ancient medicine in Scandinavia with the primary focus on the medicinal herb henbane. The volva theory and the interpretation of grave 4 at the fortification of Fyrkat as a “Volva grave” had an immense impact on contemporary scientific research and popular science. The essay will examine the volva grave, at Fyrkat in Jylland, Denmark because it’s unique finding of henbane seeds. For comparison the essay will look at other archeological contexts containing henbane. The Oseberg grave will also be included in this essay because of its relevance for the volva interpretation and gender discourse in earlier research.

Abstract Background Hunter-gatherer lifestyles dominated the southern African landscape up to ~ 2000 years ago, when herding and farming groups started to arrive in the area. First, herding and livestock, likely of East African origin, appeared in southern Africa, preceding the arrival of the large-scale Bantu-speaking agro-pastoralist expansion that introduced West African-related genetic ancestry into the area. Present-day Khoekhoe-speaking Namaqua (or Nama in short) pastoralists show high proportions of East African admixture, linking the East African ancestry with Khoekhoe herders. Most other historical Khoekhoe populations have, however, disappeared over the last few centuries and their contribution to the genetic structure of present-day populations is not well understood. In our study, we analyzed genome-wide autosomal and full mitochondrial data from a population who trace their ancestry to the Khoekhoe-speaking Hessequa herders from the southern Cape region of what is now South Africa. Results We generated genome-wide data from 162 individuals and mitochondrial DNA data of a subset of 87 individuals, sampled in the Western Cape Province, South Africa, where the Hessequa population once lived. Using available comparative data from Khoe-speaking and related groups, we aligned genetic date estimates and admixture proportions to the archaeological proposed dates and routes for the arrival of the East African pastoralists in southern Africa. We identified several Afro-Asiatic-speaking pastoralist groups from Ethiopia and Tanzania who share high affinities with the East African ancestry present in southern Africa. We also found that the East African pastoralist expansion was heavily male-biased, akin to a pastoralist migration previously observed on the genetic level in ancient Europe, by which Pontic-Caspian Steppe pastoralist groups represented by the Yamnaya culture spread across the Eurasian continent during the late Neolithic/Bronze Age. Conclusion We propose that pastoralism in southern Africa arrived through male-biased migration of an East African Afro-Asiatic-related group(s) who introduced new subsistence and livestock practices to local southern African hunter-gatherers. Our results add to the understanding of historical human migration and mobility in Africa, connected to the spread of food-producing and livestock practices.

Review: Axel Hörstedt. Latin Dissertations and Disputations in the Early Modern Swedish Gymnasium: A Study of a Latin School Tradition c. 1620–c. 1820. Göteborgs universitet (PhD diss.), 2018, 502 pp.

I detta arbete undersöks huruvida planering och resultat angående infrastruktur och expansion av bebyggelse kan ha en påverkan på dagens socioekonomiska förhållanden. Arbetet ska genom dokumentstudier av äldre general-, trafik-, översikts- och detaljplaner från 1920- till 1990-talet samt litteraturstudier angående stadsbyggnadsprinciper besvara detta. Dessutom granskas resvaneundersökningar för respektive stad samt dagens utbud, tidtabeller och restider. De valda förorterna är Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen och Rinkeby i Storstockholm samt Långedrag, Kortedala, Länsmansgården och Rannebergen i Storgöteborg. Alla förorter är etablerade under 1900-talet och ligger geografiskt sett ungefär lika långt från deras respektive stadskärna. Arbetets frågeställning är vilka stadsbyggnadsprinciper som påverkar infrastrukturen i förorter, i vilken utsträckning planeringen av infrastrukturen skiljer sig jämfört med dagens läge och om det finns ett samband mellan socioekonomiska skillnader och ej genomförda planer. Tidigare forskning visar på många faktorer till varför olika förorter blivit socioekonomiskt utsatta, exempelvis bidrar den monotona och storskaliga arkitekturen till sämre attraktivitet. Resultatet för detta arbete tyder på att även planer som inte fullständigt genomförts skulle kunna ha en negativ effekt på det socioekonomiska indexet och därmed varför vissa förorter blivit utsatta och mindre attraktiva. Detta eftersom det finns skillnad i planeringen av ABC- och sovstäder då det finns ett större behov av fungerande infrastruktur där det inte finns möjlighet att arbeta där man bor. I Rannebergen fullföljdes aldrig planerna om varken en spårväg, centrum eller arbetsmöjligheter i närområdet och detta område har även ett av de lägre socioekonomiska indexen idag. I både Rannebergen och Rinkeby färdigställdes kollektivtrafiken först flera år efter att de första invånarna flyttade till platserna och liksom Rannebergen har Rinkeby ett lägre socioekonomiskt index idag. Däremot finns inga tydliga mönster vad gäller frekvenser och restider mellan stadsdelarna och deras socioekonomiska situationer. Slutsatsen av detta arbete är att planer angående exempelvis centrum, arbetsplatser och infrastruktur bör fullföljas enligt planerna och färdigställas så snabbt som möjligt för stadsdelar som inte är självförsörjande gällande exempelvis centrum och arbetsplatser. In this paper it is investigated whether planning and the results regarding infrastructure and expansion of settlements of some suburbs have an impact on today’s socioeconomic situation. This paper will answer this by doing document studies of the older plans, general plans, traffic plans, overview plans, detail plans, between the 1920s and the 1990s, as well as making literature studies regarding principles in urban planning. In addition to this, habit surveys for traveling for each city as well as today’s situation, timetables and travel times are analyzed. The chosen suburbs are Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen and Rinkeby in Stockholm and Långedrag, Kortedala, Länsmansgården and Rannebergen in Gothenburg. All of the chosen suburbs were established during the 19th century and are located at the same distance from the city center. The question in this paper is which principle in the urban planning affects the infrastructure in the suburb and to what extent the planning of the infrastructure differs in comparison to today’s situation and lastly if there is a pattern between socioeconomic index and unimplemented plans. Previous research points towards different factors to why various suburbs are socioeconomic vulnerable, for example the monotonous and large-scale architecture contribute to poorer attractiveness. The result of this paper points towards that plans which not fully are implemented also could have a negative impact on the socioeconomic situation and could be a reason why different suburbs are vulnerable and not as attractive as others. This is because there are differences in the planning of ABC-cities and dormitory suburbs as there is a greater need for functioning infrastructure where it is not possible to work where you live. In Rannebergen the plans were not completed concerning neither the tramway, the city center or work opportunities in the immediate area and this area also has a lower socioeconomic situation today. In both Rannebergen and Rinkeby the public transport were completed several years after the first inhabitants moved to the areas and like Rannebergen, Rinkeby also has a lower socioeconomic situation today. However, there are no clear patterns in terms of frequencies and journey times between the areas and their socioeconomic situations. The conclusion of this paper is that the plans concerning for example city centers, working opportunities and infrastructure should be completed as quickly as possible for districts that are not self-sustaining concerning for example city centers and working opportunities.

This paper demonstrates a method to transform and link textual information scraped from companies' websites to the scientific body of knowledge. The method illustrates the benefit of Natural Language Processing (NLP) in creating links between established economic classification systems with novel and agile constructs that new data sources enable. Therefore, we experimented on the European classification of economic activities (known as NACE) on sectoral and company levels. We established a connection with Microsoft Academic Graph hierarchical topic modeling based on companies' website content. Central to the operationalization of our method are a web scraping process, NLP and a data transformation/linkage procedure. The method contains three main steps: data source identification, raw data retrieval, and data preparation and transformation. These steps are applied to two distinct data sources.

Med anledning av att två kulturinstitutioner – Världskulturmuseet i Göteborg och Halmstads konsthall – visade utställningar med speltema under sommaren 2023, såg Hedvig Jalhed och Mattias Rylander anledning att reflektera över spelens status i förhållande till konst och kultur av idag. Centralt i deras betraktelse är synen på agens i lek och spel, samt ludik som konstform. Med utgångspunkt i de bägge utställningarnas utformning och innehåll kunde två olika förhållningssätt till spelinteraktion och spelestetik skönjas. Medan världskulturmuseet betonade spelens utveckling och utbredning historiskt och tvärkulturellt satte Halmstads konsthall ljuset på särskilda spelelement som konstobjekt, delvis tagna ur sitt spelmässiga sammanhang. I det förra fallet utgör konst- och kultföremål funktionella och spelbara spel, medan det i det senare fallet skapas konstverk genom eller på spel.