• 2015-2024close
• Open Access close
• Restricted close
• Publications close
• Research data close
• Other research products close
• Digitala Vetenskapliga Arkivet - Ac... close
• Publikationer från KTH close
• Digital Humanities and Cultural Her... close
• GOTRIPLE - Social Sciences and Huma... close

In the given article we analyze the representation of the period from the recent history- Socialist Yugoslavia- through the case study of national history museum and private exhibition. Although both of the analyzed objects are located in Ljubljana, the metastories which they construct and display are based on the different cultural patterns. We compare the differences of the narratives being used by the private and state institution and apply the visual analysis method together with semi-structured interviews for these purposes. As a result of our research, we show how differs ‘official narration’ compared to the so-called ‘Yugonostalgic’ or ‘Titostalgic’ viewpoint and describe their main characteristics.

Nationell identitet och hur den konstrueras är i hög grad en politisk angelägenhet. Men vad gäller konstruktionen av regional identitet, som är nära kopplad till såväl kulturell som nationell identitet, är detta inte alldeles självklart. Bland aktörer i den regionala identitetsskapandeprocessen har turistnäringen spelat en viktig roll. Och så är fortfarande fallet. Med Gotland som exempel diskuteras i artikeln, i vilken mån imagebildning påverkas av eller påverkar den politiska agendan; och vilka konsekvenser detta kan medföra. Redan under 1800-talet har Gotland blivit en eftertraktad turistdestination. Särskilt gällde det tyska turister, som kring år 1900 utgjorde den största utländska turistgruppen på ön. Denna utveckling var bland annat resultat av Gotlands imagebildning eller branding (varumärkesutveckling), som här belysas från Carl von Linnés tid fram till andra världskrigets början, då Gotlands image som ”tysk ö” uppmärksammades som ett problem för den svenska regeringen vad gäller Hitlertysklands syn på Gotland och gotlänningarnas lojalitet mot den svenska regeringen. Hållbara besök

On September 23, 2013, the leading Swedish daily newspaper, Dagens Nyheter, published a front-page story revealing that a classified listing of Roma had been found on a server belonging to the regional police of Skåne. The illegal database comprised a register of 4,029 persons of Romani descent, more than 1,000 of whom were children living all over Sweden. This news understandably elicited horrified reactions in Sweden and throughout the world. But how exceptional is the concept of such a register to Sweden? To answer this question, we must examine Sweden’s treatment of Romani people during World War II.

This article considers colonial rhetoric manifested in representations of early settlement in the mining town of Kiruna in northernmost Sweden. Kiruna was founded more than 100 years ago by the LKAB Company with its centre the prosperous mine on Sami land. Continued iron ore mining has made it necessary to relocate the town centre a few kilometres north-east of its original location to ensure the safety of the people. The ongoing process of the town’s transformation due to industrial expansion has given rise to the creation of a memorial park between the town and the mine, in which two historical photographs have been erected on huge concrete blocks. For the Swedish Sami, the indigenous people, the transformation means further exploitation of their reindeer grazing lands and forced adaption to industrial expansion. The historical photographs in the memorial park fit into narratives of colonial expansion and exploration that represent the town’s colonial past. Both pictures are connected to colonial, racialised and gendered space during the early days of industrial colonialism. The context has been set by discussions about what Kiruna “is”, and how it originated. My aim is to study the role of collective memory in mediating a colonial past, by exploring the representations that are connected to and evoked by these pictures. In this progressive transformation of the town, what do these photographic memorials represent in relation to space? What are the values made visible in these photographs? I also discuss the ways in which Kiruna’s history becomes manifested in the town’s transformation and the use of history in urban planning. I argue that, in addressing the colonial history of Kiruna, it is timely to reconsider how memories of a town are communicated into the future by references to the past. I also claim that memory, history, and remembrance and forgetting are represented in this process of history-making and that they intersect gender, class and ethnicity.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en bondebefolkning i Norrbotten vid tiden kring sågverksindustrin genombrott, då brytpunkten skedde mellan en agrar och industriell ekonomi. Det är ett ämne med många lager och med många möjliga vägar att följa, och jag har valt att lägga fokus på fastighetsägandet och klassperspektivet, av den anledningen att jag anser att dessa faktorer är pusselbitar för att förstå den för sin samtid så aktuella Norrlandsfrågan. En eskalerande fattigdom och ett växande proletariat associerades med att allt fler blev egendomslösa, och Norrlandsfrågan och Norrlandskommittén ämnade lösa problemet. De samhälleliga åtgärder som infördes avsåg att dämpa proletariseringen, men även att underlätta för skogsbolagen att erhålla den eftertraktade råvaran. I min uppsats har jag tagit mig an källmaterialet med en medvetenhet om de samhälleliga åtgärderna, och även om de olika förutsättningarna för mina undersökningsobjekt. Arbetet är en detaljstudie av utvalda byar i Edefors och Överluleå socknar i Norrbotten under det industriella genombrottet fram till den Norrländska förbudslagen 1906. Edefors socken har ett övervägande antal bolagsägda jordbruksfastigheter år 1905, vilket var anledningen att jag ansåg den passande för närmare studier. Uppsatsen är uppdelad i två delar, där den ena avser att undersöka fastighetsomsättningen i två byar med traditionella bondesläkter, inom vilka bönder har kluvit och avstyckat sina fastigheter till döttrar och söner. Den andra delen undersöker fyra stycken byar där bolagsägda jordbruksfastigheter dominerar från 1865-1905, men där alla byar visar på en förändring från1900-talets början, där nya hemmansägare träder in i skattelängderna och kyrkoarkiven. Metoden som jag har använt har gått ut på att kartlägga alla individer som förekommer i byarna under perioden för att fastlägga fastighetsstorlek, ägoförhållande, familjeband och socialtillhörighet. Syftet är till viss del tvådelat, men utgår från frågan om hur fastighetsomsättningen såg ut i en bolagsdominerad socken i Norrbotten, i skattebyar och bolagsbyar. Hypoteserna är utformade efter frågan om de olika samhällsåtgärderna för att stoppa proletariseringen syns i fastighetsomsättningen. Det framkommer i källmaterialet, som är kyrkoarkiven och skattelängderna att så är fallet, de från samhället förändrade förutsättningar för fastighetsklyvning och avstyckningar är synliga i detaljstudien. Även de nya bönderna i de bolagsdominerade byarna kan bekräfta hypotesen, eftersom de i alla fall utom ett inte hade sitt sociala urpsrung i bondeklassen. Klassresor förekom i alla de bolagsdominerade byarna men även i bondebyarna. Att möjligheten för obesuttna att göra en 4 klassresa med hjälp av samhällsåtgärder och förändringar i lagstiftningen styrks av min undersökning. Nyckelord: Norrlandsfrågan, bönder, hemmansägare, klassperspektiv Godkännandedatum 2015-03-27

This examination will analyze the possibility of using the game Battlefield 1 while teaching history. Throughout the analysis, Battlefield 1s campaign which is called War Stories will be analyzed together with the introduction of the game which is called Prologue. The analysis of the campaign will be to check how the campaign uses history and what potential historical consciousness can a player of the game obtain. After these two are analyzed, there will be ananalysis on the possibility of using the Prologue and the War Stories while teaching history. In order to analyze the Prologue and the War Stories use of history and historical consciousness, Peter Aronsson and Klas-Göran Karlsson’s theories on how history can be used and their ideas on historical consciousness will be present. A reason for analyzing the Prologue and War Storiesis to see if there is a possibility to use a game that is about World War 1 in the classroom. There are five different War Stories and each one will be analyzed to see how it uses history and if it raises a potential historical consciousness for the player who plays the game. The method for this examination is that the Prologue and the five War Stories will be analyzed through the framework of professor Martin A. Wainwright’s seven thematic units. The Prologue and the War Stories use history in different ways such as an existential way of using history and they raise potential historical awareness on how World War 1 potentially looked like. They also raise knowledge on historical places, figures and weapons such as Lawrence of Arabia and the iconic British tank Mark V. There is a possibility of using the Prologue and War Stories during history lessons, but the main thing for that regards to time and knowledge by the teacher. You have to have time to teach pupils on the game and its mechanics and also the knowledge for how the game is played. This research field regarding videogames and education is not a developed field, and therefore there is a lack of an analysis model for using videogames while teaching. Hopefully, this examination will contribute the research field, so it gets more developed regarding videogames and education.

In 1920s Sweden the concept of Folkhemmet was born and described as a concept and an idea of the modern Swedish well-fare state where the nation was considered a family. Through governmental founding, a new modern Sweden was planned. The first suburbs was introduced in 1930 and the 1950s the next project was finished, the so-called ABC-staden (ABC-town in English). One of the suburbs belonging to the ABC-town project was Rågsved, a place which is associated with the Swedish punk movement and the cultural association of Oasen. In 1965 the next building project was introduced, now called Miljonprogrammet. Miljonprogrammet became criticized for being a constant working place and isolating citizens in the suburbs, leading to segregation. A furthermore consequence of the segregation was when working-class families got a better economy and left the traditional apartment housing for newly produced town halls it opened for low-income families to move in. Meanwhile, the media framing of the suburb also began to change. The narrative of the suburb had previously been a hope for a bright better future for families to live in, but it later changed to be a place for criminality, under-employment, alcoholism, and substance abuse. Teenagers and young adults stuck at the bottom of the economic chain were affected worst by this change. This also occurred with the oil crisis in the late 1970s, making the end of the Swedish record years. The Swedish punk movement was introduced in 1976 inspired by the British and American punk scene. The movement established itself in the suburbs among young adults who did not feel like they were heard. The movement was, in difference to previous youth cultures, political which affected the message of the movement. In the capital of Stockholm, punk rockers found themselves wanting something more, a place outside the centre of the city where they all could have a place to be. This project later resulted in the cultural association of Oasen in Rågsved. In 1979 after the city council of Vantör decided to throw out the association they answered by occupying the locale. They demanded a place to feel at home in the suburb they lived in. This thesis is discussing the modern Swedish suburb using the Swedish punk movement as a historic example. The thesis’s theoretical framework focuses on intersectionality, place, space, and journalistic framing. 

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera årgångar som en tidning menad att läsas av hela familjen som underhållning. Ett inslag i tidningen var berättelser om främmande länder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell värld utanför Sverige i sina artiklar och för många i läsarkretsen var detta deras enda kontakt med omvärlden. På ett sätt kan man säga att världen hälsade på hos läsarna istället för tvärtom. Det är dessa artiklar om andra nationaliteter jag har undersökt i min kandidatuppsats. Undersökningen granskar artiklar som innehåller framställningar av främmande folkslag utanför och inom Europa samt samer. Studien baseras på Saids teori om Orientalism och Foucaults diskursteori samt tidgare forskning kring svensk identitet och rasrepresentationer. Syftet med undersökningen är att granska den svenska självbilden under slutet av 1800-talet genom att undersöka rasrepresentationer i tidningen Svenska familj-journalen under åren 1864-1881. Min undersökning demonstrerar att den svenska självbilden genomgick förändring och dessutom var relativt splittrad under 1800-talet. 

This thesis offers a comparative study of the My Lai massacre perpetrated by American soldiers during the Vietnam in War and the massacre in Bialystok carried out by a police unit operating under the Nazi regime. Using theories from social psychology in combination witha careful scrutiny of sources from criminal investigations, it seeks to elucidate the social mechanisms of perpetration in the two cases and explores how their divergent macro-level contexts facilitated distinctions in the perpetrator’s behavioural patterns and motivations. The study demonstrates that despite commonalities at the micro level, the massacres were organized in distinctive ways, featured divergent perpetrator behavioural patterns andencompassed disparities in the number of abstainers due to different macro-level contexts. The thesis provides explanations for these case variations, and it argues that new insight into the phenomenon of perpetration can be gained by adopting a comparative perspective.