• 2015-2024close
• Open Access close
• Open Source close
• SE close
• Digital Humanities and Cultural Her... close

The natural geographer Axel Hamberg (1863-1933) became the funder of the research in the mountain massif, Sarek, Sweden, the area known as Sweden’s last wild life area. He based his thesis on the research results from Sarek. He installed instruments for hydrographical and metrological measurements, as well as for sun hour registrations. However, he was only present in the summers/autumns, so to keep the measurements on an annual basis did he hire Sámi as research assistants. Lars Nilsson Tuorda (1858-1930) became the most hired one, and was employed as a regular for almost two decades. Tuorda made most of the annual registrations and measurements in the Sarek research, supervised logistics in the area, and became in charge of the financial aspect of the research organisation when Hamberg was not present. Tuorda’s responsibility was massive. In Hamberg’s published scientific works are the efforts made by Tuorda, and other extras and assistants, not mentioned. Tourda’s, and others’ jobs, were only revealed in Tuorda’s letters to Hamberg, and in Hamberg’s private field diaries. Hamberg made the efforts of his assistants invisible before the reading public, and the scientific community. This also means that Hamberg based his thesis on scientific works he did not all execute himself, leaving beside the knowledge his Sámi co-workers provided for him, knowledge that he was in great need of in his work in Sarek. My own research is to reveal the extent of the works and efforts made by Hamberg’s hired assistants, in particular Lars Nilsson Tuorda’s work in Hamberg’s Sarek research organisation. Naturgeografen Axel Hamberg (1863-1933) inledde forskningen i den svenska massiven Sarek. Hambergs forskning var beroende på hjälp från ett antal Sámiska forskningsassistenter, bland annat Lars Nilsson Tuorda (1858-1930), vars roll var avgörande för Hambergs forskning. Den här studien utforskar bredden och vikten av de Sámiska forskningsassistenternas bidrag till Hambergs forskning i Sarek.

Syftet med denna text är att problematisera riksdagens roll i svensk politisk historia, ca 1600–1900, och dess bidrag till utvecklingen mot demokrati och allmän rösträtt. För det första stärkte riksdagsrepresentanterna monarkin på riksdagens bekostnad vid flera tillfällen och bytte långsiktigt institutionellt inflytande mot vinster i enskilda sakfrågor. Vid andra tillfällen var de märkbart passiva och oförmögna att förhindra monarkin. Riksdagen utgjorde en tveksam och svag bastion för folkrepresentation och man kan hävda att riksdagen mellan 1611 och 1809 hade en svag ställning gentemot kungen i 94 år, nästan hälften av perioden. Detta förändrades dock mellan 1809 och 1866, trots att det fanns flera likheter i det politiska ramverket, samt politiska förutsättningar för ytterligare ett skifte till en stark monarki och en svag eller upplöst riksdag. Ståndsriksdagens sista 50 år utgör således en nyckelperiod om vi vill förstå varför riksdagen slutligen intog en stark ställning i den svenska politiska kulturen. Denna fråga berör inte bara historiker, utan också människor som är intresserade av hur och varför representativa församlingar blir lika eller mer legitima än auktoritära alternativ. Eftersom vi lever i en period där demokratiska institutioner och värderingar ifrågasätts är det viktigt att förstå hur de kom att omfamnas i första hand.

Osteoarchaeological analysis of human remains from the Neolithic site Åloppe, Norrskog. The material has been analyzed during two occasions, partly in connection with the faunal analysis (see Gummesson 2008) and partly separately where also material that did not have context information was included. The material has been analyzed at the osteoarchaeological research laboratory at Stockholm University and its reference collections have been used. The database is in Swedish and Latin. Osteoarkeologisk analys av mänskliga lämningar från den neolitiska lokalen Åloppe, Norrskog. Materialet har analyserats i två omgångar, dels i samband med att fauna materialet analyserades (se Gummesson 2008) och dels separat där även material som inte haft kontextinformation ingått. Materialet har analyserats vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och dess referenssamlingar har använts. Databasen är utformad på svenska och latin.

‘Public health’ investigates the determinants of health, born during the Enlightenment in the seventeenth/eighteenth century. But ‘public health’ is also policies, aiming at the improvement of a population’s health. There is a mutual interchange between public health as science and as politics. A brief historical background is followed by an analysis of the impacts of political changes during the first two decades of the twenty first century in Sweden. In 2005, a policy document accepted by all political parties except for the Moderate Party highlighted socio-economic factors and structural reforms to decrease the health gaps in the population. The general election in September 2006 resulted in a new majority in the parliament and a center-right coalition government, including the Moderates and three parties that had approved of the 2005 document. In 2007 a “new public health policy” was introduced. Its priority lists stressed individual behavior and the new policy should be incentives to work instead of “allowances”. The Public Health Institute got instructions in accordance with the new policy. The ten years following this policy change has seen public health policies and attitudes to research shifting almost year by year. The new policy met a counter-stream from the very beginning. Influenced by Michael Marmot’s WHO Commission on health inequalities, regional commissions started in Sweden, Recommendations how to decrease social health gaps was adopted with almost no opposition by regional health boards in 2012–2013. But new problems were now occupying politicians and media—how to finance the growth of the old, multi-sick part of the population and increasing costs for new medical technologies and drugs. Public health as an academic discipline was in the middle of this fluctuating political landscape with direct effects on what has been considered worth listening to or support by public money.

Med anledning av att två kulturinstitutioner – Världskulturmuseet i Göteborg och Halmstads konsthall – visade utställningar med speltema under sommaren 2023, såg Hedvig Jalhed och Mattias Rylander anledning att reflektera över spelens status i förhållande till konst och kultur av idag. Centralt i deras betraktelse är synen på agens i lek och spel, samt ludik som konstform. Med utgångspunkt i de bägge utställningarnas utformning och innehåll kunde två olika förhållningssätt till spelinteraktion och spelestetik skönjas. Medan världskulturmuseet betonade spelens utveckling och utbredning historiskt och tvärkulturellt satte Halmstads konsthall ljuset på särskilda spelelement som konstobjekt, delvis tagna ur sitt spelmässiga sammanhang. I det förra fallet utgör konst- och kultföremål funktionella och spelbara spel, medan det i det senare fallet skapas konstverk genom eller på spel.

Interdisciplinary research in the fields of forestry and sustainability studies often encounters seemingly incompatible ontological assumptions deriving from natural and social sciences. The perceived incompatibilities might emerge from the epistemological and ontological claims of the theories or models directly employed in the interdisciplinary collaboration, or they might be created by other epistemological and ontological assumptions that these interdisciplinary researchers find no reason to question. In this paper we discuss the benefits and risks of two possible approaches, Popperian optimism and Kuhnian pessimism, to interdisciplinary knowledge integration where epistemological and ontological differences between the sciences involved can be expected.

An analysis of 6 ceramic shards from the Viking Age town Birka was performed by use of Gas Chromatography-Mass Spectrometry. A new interpretation of a previously analyzed material, was performed by analyzing the raw data from 18 ceramic shards. The total of 26 ceramic shards will together form a material base that is used to study the vascular use in an urban environment from the Viking Age. The result of the analysis is used to compare five different parts of Birka with each other, in order to investigate whether there are differences or similarities in pottery use. The results show that residues of animals are most common in all premises. It is also possible to note that fish have been cooked both in the Garnison area and at Stadsvallen.

I detta arbete undersöks huruvida planering och resultat angående infrastruktur och expansion av bebyggelse kan ha en påverkan på dagens socioekonomiska förhållanden. Arbetet ska genom dokumentstudier av äldre general-, trafik-, översikts- och detaljplaner från 1920- till 1990-talet samt litteraturstudier angående stadsbyggnadsprinciper besvara detta. Dessutom granskas resvaneundersökningar för respektive stad samt dagens utbud, tidtabeller och restider. De valda förorterna är Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen och Rinkeby i Storstockholm samt Långedrag, Kortedala, Länsmansgården och Rannebergen i Storgöteborg. Alla förorter är etablerade under 1900-talet och ligger geografiskt sett ungefär lika långt från deras respektive stadskärna. Arbetets frågeställning är vilka stadsbyggnadsprinciper som påverkar infrastrukturen i förorter, i vilken utsträckning planeringen av infrastrukturen skiljer sig jämfört med dagens läge och om det finns ett samband mellan socioekonomiska skillnader och ej genomförda planer. Tidigare forskning visar på många faktorer till varför olika förorter blivit socioekonomiskt utsatta, exempelvis bidrar den monotona och storskaliga arkitekturen till sämre attraktivitet. Resultatet för detta arbete tyder på att även planer som inte fullständigt genomförts skulle kunna ha en negativ effekt på det socioekonomiska indexet och därmed varför vissa förorter blivit utsatta och mindre attraktiva. Detta eftersom det finns skillnad i planeringen av ABC- och sovstäder då det finns ett större behov av fungerande infrastruktur där det inte finns möjlighet att arbeta där man bor. I Rannebergen fullföljdes aldrig planerna om varken en spårväg, centrum eller arbetsmöjligheter i närområdet och detta område har även ett av de lägre socioekonomiska indexen idag. I både Rannebergen och Rinkeby färdigställdes kollektivtrafiken först flera år efter att de första invånarna flyttade till platserna och liksom Rannebergen har Rinkeby ett lägre socioekonomiskt index idag. Däremot finns inga tydliga mönster vad gäller frekvenser och restider mellan stadsdelarna och deras socioekonomiska situationer. Slutsatsen av detta arbete är att planer angående exempelvis centrum, arbetsplatser och infrastruktur bör fullföljas enligt planerna och färdigställas så snabbt som möjligt för stadsdelar som inte är självförsörjande gällande exempelvis centrum och arbetsplatser. In this paper it is investigated whether planning and the results regarding infrastructure and expansion of settlements of some suburbs have an impact on today’s socioeconomic situation. This paper will answer this by doing document studies of the older plans, general plans, traffic plans, overview plans, detail plans, between the 1920s and the 1990s, as well as making literature studies regarding principles in urban planning. In addition to this, habit surveys for traveling for each city as well as today’s situation, timetables and travel times are analyzed. The chosen suburbs are Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen and Rinkeby in Stockholm and Långedrag, Kortedala, Länsmansgården and Rannebergen in Gothenburg. All of the chosen suburbs were established during the 19th century and are located at the same distance from the city center. The question in this paper is which principle in the urban planning affects the infrastructure in the suburb and to what extent the planning of the infrastructure differs in comparison to today’s situation and lastly if there is a pattern between socioeconomic index and unimplemented plans. Previous research points towards different factors to why various suburbs are socioeconomic vulnerable, for example the monotonous and large-scale architecture contribute to poorer attractiveness. The result of this paper points towards that plans which not fully are implemented also could have a negative impact on the socioeconomic situation and could be a reason why different suburbs are vulnerable and not as attractive as others. This is because there are differences in the planning of ABC-cities and dormitory suburbs as there is a greater need for functioning infrastructure where it is not possible to work where you live. In Rannebergen the plans were not completed concerning neither the tramway, the city center or work opportunities in the immediate area and this area also has a lower socioeconomic situation today. In both Rannebergen and Rinkeby the public transport were completed several years after the first inhabitants moved to the areas and like Rannebergen, Rinkeby also has a lower socioeconomic situation today. However, there are no clear patterns in terms of frequencies and journey times between the areas and their socioeconomic situations. The conclusion of this paper is that the plans concerning for example city centers, working opportunities and infrastructure should be completed as quickly as possible for districts that are not self-sustaining concerning for example city centers and working opportunities.