Syftet med denna text är att problematisera riksdagens roll i svensk politisk historia, ca 1600–1900, och dess bidrag till utvecklingen mot demokrati och allmän rösträtt. För det första stärkte riksdagsrepresentanterna monarkin på riksdagens bekostnad vid flera tillfällen och bytte långsiktigt institutionellt inflytande mot vinster i enskilda sakfrågor. Vid andra tillfällen var de märkbart passiva och oförmögna att förhindra monarkin. Riksdagen utgjorde en tveksam och svag bastion för folkrepresentation och man kan hävda att riksdagen mellan 1611 och 1809 hade en svag ställning gentemot kungen i 94 år, nästan hälften av perioden. Detta förändrades dock mellan 1809 och 1866, trots att det fanns flera likheter i det politiska ramverket, samt politiska förutsättningar för ytterligare ett skifte till en stark monarki och en svag eller upplöst riksdag. Ståndsriksdagens sista 50 år utgör således en nyckelperiod om vi vill förstå varför riksdagen slutligen intog en stark ställning i den svenska politiska kulturen. Denna fråga berör inte bara historiker, utan också människor som är intresserade av hur och varför representativa församlingar blir lika eller mer legitima än auktoritära alternativ. Eftersom vi lever i en period där demokratiska institutioner och värderingar ifrågasätts är det viktigt att förstå hur de kom att omfamnas i första hand.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.47868/scandia.v89i1.25207&type=result"></script>');
-->
</script>
Green | |
bronze |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.47868/scandia.v89i1.25207&type=result"></script>');
-->
</script>
Osteoarchaeological analysis of human remains from the Neolithic site Åloppe, Norrskog. The material has been analyzed during two occasions, partly in connection with the faunal analysis (see Gummesson 2008) and partly separately where also material that did not have context information was included. The material has been analyzed at the osteoarchaeological research laboratory at Stockholm University and its reference collections have been used. The database is in Swedish and Latin. Osteoarkeologisk analys av mänskliga lämningar från den neolitiska lokalen Åloppe, Norrskog. Materialet har analyserats i två omgångar, dels i samband med att fauna materialet analyserades (se Gummesson 2008) och dels separat där även material som inte haft kontextinformation ingått. Materialet har analyserats vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och dess referenssamlingar har använts. Databasen är utformad på svenska och latin.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.58141/a383-6f11&type=result"></script>');
-->
</script>
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.58141/a383-6f11&type=result"></script>');
-->
</script>
Med anledning av att två kulturinstitutioner – Världskulturmuseet i Göteborg och Halmstads konsthall – visade utställningar med speltema under sommaren 2023, såg Hedvig Jalhed och Mattias Rylander anledning att reflektera över spelens status i förhållande till konst och kultur av idag. Centralt i deras betraktelse är synen på agens i lek och spel, samt ludik som konstform. Med utgångspunkt i de bägge utställningarnas utformning och innehåll kunde två olika förhållningssätt till spelinteraktion och spelestetik skönjas. Medan världskulturmuseet betonade spelens utveckling och utbredning historiskt och tvärkulturellt satte Halmstads konsthall ljuset på särskilda spelelement som konstobjekt, delvis tagna ur sitt spelmässiga sammanhang. I det förra fallet utgör konst- och kultföremål funktionella och spelbara spel, medan det i det senare fallet skapas konstverk genom eller på spel.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od______1110::e9efb79296318a292843e56fca67694b&type=result"></script>');
-->
</script>
Green |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od______1110::e9efb79296318a292843e56fca67694b&type=result"></script>');
-->
</script>
I detta arbete undersöks huruvida planering och resultat angående infrastruktur och expansion av bebyggelse kan ha en påverkan på dagens socioekonomiska förhållanden. Arbetet ska genom dokumentstudier av äldre general-, trafik-, översikts- och detaljplaner från 1920- till 1990-talet samt litteraturstudier angående stadsbyggnadsprinciper besvara detta. Dessutom granskas resvaneundersökningar för respektive stad samt dagens utbud, tidtabeller och restider. De valda förorterna är Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen och Rinkeby i Storstockholm samt Långedrag, Kortedala, Länsmansgården och Rannebergen i Storgöteborg. Alla förorter är etablerade under 1900-talet och ligger geografiskt sett ungefär lika långt från deras respektive stadskärna. Arbetets frågeställning är vilka stadsbyggnadsprinciper som påverkar infrastrukturen i förorter, i vilken utsträckning planeringen av infrastrukturen skiljer sig jämfört med dagens läge och om det finns ett samband mellan socioekonomiska skillnader och ej genomförda planer. Tidigare forskning visar på många faktorer till varför olika förorter blivit socioekonomiskt utsatta, exempelvis bidrar den monotona och storskaliga arkitekturen till sämre attraktivitet. Resultatet för detta arbete tyder på att även planer som inte fullständigt genomförts skulle kunna ha en negativ effekt på det socioekonomiska indexet och därmed varför vissa förorter blivit utsatta och mindre attraktiva. Detta eftersom det finns skillnad i planeringen av ABC- och sovstäder då det finns ett större behov av fungerande infrastruktur där det inte finns möjlighet att arbeta där man bor. I Rannebergen fullföljdes aldrig planerna om varken en spårväg, centrum eller arbetsmöjligheter i närområdet och detta område har även ett av de lägre socioekonomiska indexen idag. I både Rannebergen och Rinkeby färdigställdes kollektivtrafiken först flera år efter att de första invånarna flyttade till platserna och liksom Rannebergen har Rinkeby ett lägre socioekonomiskt index idag. Däremot finns inga tydliga mönster vad gäller frekvenser och restider mellan stadsdelarna och deras socioekonomiska situationer. Slutsatsen av detta arbete är att planer angående exempelvis centrum, arbetsplatser och infrastruktur bör fullföljas enligt planerna och färdigställas så snabbt som möjligt för stadsdelar som inte är självförsörjande gällande exempelvis centrum och arbetsplatser. In this paper it is investigated whether planning and the results regarding infrastructure and expansion of settlements of some suburbs have an impact on today’s socioeconomic situation. This paper will answer this by doing document studies of the older plans, general plans, traffic plans, overview plans, detail plans, between the 1920s and the 1990s, as well as making literature studies regarding principles in urban planning. In addition to this, habit surveys for traveling for each city as well as today’s situation, timetables and travel times are analyzed. The chosen suburbs are Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen and Rinkeby in Stockholm and Långedrag, Kortedala, Länsmansgården and Rannebergen in Gothenburg. All of the chosen suburbs were established during the 19th century and are located at the same distance from the city center. The question in this paper is which principle in the urban planning affects the infrastructure in the suburb and to what extent the planning of the infrastructure differs in comparison to today’s situation and lastly if there is a pattern between socioeconomic index and unimplemented plans. Previous research points towards different factors to why various suburbs are socioeconomic vulnerable, for example the monotonous and large-scale architecture contribute to poorer attractiveness. The result of this paper points towards that plans which not fully are implemented also could have a negative impact on the socioeconomic situation and could be a reason why different suburbs are vulnerable and not as attractive as others. This is because there are differences in the planning of ABC-cities and dormitory suburbs as there is a greater need for functioning infrastructure where it is not possible to work where you live. In Rannebergen the plans were not completed concerning neither the tramway, the city center or work opportunities in the immediate area and this area also has a lower socioeconomic situation today. In both Rannebergen and Rinkeby the public transport were completed several years after the first inhabitants moved to the areas and like Rannebergen, Rinkeby also has a lower socioeconomic situation today. However, there are no clear patterns in terms of frequencies and journey times between the areas and their socioeconomic situations. The conclusion of this paper is that the plans concerning for example city centers, working opportunities and infrastructure should be completed as quickly as possible for districts that are not self-sustaining concerning for example city centers and working opportunities.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______142::bdd6e564e4474db54502bb88e9885077&type=result"></script>');
-->
</script>
Green |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______142::bdd6e564e4474db54502bb88e9885077&type=result"></script>');
-->
</script>
The aim of this study has been to contribute with insight into how content about the First World War is presented in eight textbooks intended for use in lower secondary school. These eight textbooks were written at different points throughout the 20th century, with the first one being published in 1918, and the last one in 2013. This selection was necessary in order to enable a diachronic approach in regard to the textbooks. Not only did the study want to provide insight into what content is presented, but also how the presentation may have changed from book to book, together with how the different curricula may have influenced the authors. The presented content also needed to be structured in a relevant way, which was achieved by applying a model presented by Niklas Ammert. His categorization divided the content into four themes, where the ascertaining and explanatory content were most prominent. In order to better understand the study’s diachronic focus, and the correlation between the past, present and future, Reinhart Koselleck’s conceptual history proved to be an adequate stepping stone. He believes that there is a rich purpose in studying concepts and their meaning due to the ambiguity of concepts. The ambiguity can be described on the basis that a certain concept contains several meanings, you apply a context of meaning. The connection between the past, present and future was also further specified with the help of Koselleck's past future and future past. The study resulted in several conclusions, mainly that the content about world war one is structured through causes, course of events and consequences, mostly connected to Ammert’s ascertaining and explanatory categories. Furthermore, Koselleck’s thoughts contributed to the conclusion that world war one is often understood in close correlation to World War Two, as well as the textbook authors often displaying expectations on future generations.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______259::4b1544dfca85263c7ce4894c9febfd5a&type=result"></script>');
-->
</script>
Green |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______259::4b1544dfca85263c7ce4894c9febfd5a&type=result"></script>');
-->
</script>
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od______1110::40b91bb3084c84d92eadcb77ec8e0001&type=result"></script>');
-->
</script>
Green |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od______1110::40b91bb3084c84d92eadcb77ec8e0001&type=result"></script>');
-->
</script>
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______264::34e346a710665888001fece096788d47&type=result"></script>');
-->
</script>
Green | |
bronze |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______264::34e346a710665888001fece096788d47&type=result"></script>');
-->
</script>
Recently rediscovered photographs of the remains of thirteen individuals buried in the Sado Valley Mesolithic shell middens of Poças de S. Bento and Arapouco, excavated in 1960 and 1962, show the potential of revisiting excavation archives with new methods. The analysis, which applies the principles of archaeothanatology and is enriched by experimental taphonomic research, confirmed details concerning the treatment of the dead body and provided new insights into the use of burial spaces. Some bodies may have been mummified prior to burial, a phenomenon possibly linked to their curation and transport, highlighting the significance of both the body and the burial place in Mesolithic south-western Portugal.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.1017/eaa.2022.3&type=result"></script>');
-->
</script>
Green | |
hybrid |
citations | 3 | |
popularity | Top 10% | |
influence | Top 10% | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.1017/eaa.2022.3&type=result"></script>');
-->
</script>
Sammanfattningsvis har syftet med uppsatsen varit att undersöka kopplingen mellan nykterhetsrörelsen och storstrejken 1909 inom en lokal nykterhetsförening i Uddevalla, och därmed se förhållningssättet till strejken och dess möjliga påverkan. Det här för att belysa folkrörelsernas tänkbara mobiliseringsfaktor i samhället. Då det inte gått att undersöka varje aspekt av Logen nr 73 Vikingen, har det avgränsats i att granska och behandla tre valda frågeställningar. Studien grundar sig i att undersöka vad som under logens möten kom att diskuteras vid strejkens period, samt om Vikingen aktivt kom att förhålla sig till strejken. Uppsatsen vill undersöka om storstrejken 1909 kom att påverka nykterhetsföreningen på något sätt, till exempel genom medlemsrekryteringen, vilket blir den sista undersökande frågan. Källmaterialet som legat till grund för studien bygger på föreningsprotokoll samt kvartalsrapporter från Uddevalla Föreningsarkiv, som hjälpt till att svara på tänkta frågeställningar. Logen nr 73 Vikingen kom inte att förhålla sig aktiva i och med strejken, utan kom istället att under deras möten diskutera andra relevanta delar utifrån logens fördel. Bland annat kom ett skötsamhetsideal att visa sig relevant, då tid och arbete just lades på det här. Diskussion i och med strejken gav sig till känna i protokollen vid ett par tillfällen, men visar att dess verkan inte blev så stor. Däremot visade medlemsrekryteringen på en succesiv förändring där antalet medlemmar året efter strejken kom att öka rejält till 1910. Slutsatsen av den här studien är att Logen nr 73 Vikingen i Uddevalla inte kom att ha en klar påverkan av storstrejken 1909. Strejken kom att bli viktig för arbetarrörelsens historia då den påverkade mängder av människor på olika sätt, men tycks ändå inte ha haft en inverkan på Logen Vikingen annat än i dess ökade medlemsantal.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______383::62a419a7a0232061dd4e6b021aeaa2f8&type=result"></script>');
-->
</script>
Green |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______383::62a419a7a0232061dd4e6b021aeaa2f8&type=result"></script>');
-->
</script>
The aim of the essay is to investigate the use of history of the inventor and Nobel prize winner Gustaf Dalén between the years 1931–2020. The survey answers the question why Dalén has gone from being regarded as one of Sweden's most important people to being of local importance. By examining how different groups have used Dalén's memory over time and with different purposes, an explanation for this can be given to this question. The material that forms the basis of the study includes biographies, dissertations, popular science books, a poem, a movie, a theatre performance and Dalén's own museum. A qualitative method is used to examine the material, with historian Klas-Göran Karlsson's use of history classification as an analytical tool. The study results imply that Dalén's memory was used in conjunction with Sweden's industrialization to create unity. In addition, create cohesion around the political project that followed the build-up of the welfare state. This use was prominent until the 1960s, when the history of symbolic characters such as Dalén changed because of a different view of nationalism. The use of history of characters such as Dalén then became more of a local phenomenon. In addition, changed economic conditions in the countryside and a larger cultural history sector have also impacted they change of historical use of Dalén. The development and professionalisation of the subject of history has also had an impact on the use of history that surround Dalén. Målet med uppsatsen är att undersöka historiebruket kring uppfinnaren och nobelpristagaren Gustaf Dalén mellan åren 1931–2020. Undersökningen ger svar på frågan varför Dalén gått från att räknas som en av Sverige mest betydelsefulla personer till att vara en lokal historisk person. Genom att undersöka hur olika grupper brukat Daléns minne över tid och med olika syften kan en förklaring till detta ges. Materialet som ligger till grund för studien innefattar biografier, avhandlingar, populärvetenskapliga böcker, dikter, en film, en teaterföreställning och Daléns eget museum. En kvalitativ metod använd för att undersöka materialet, med historikern Klas-Göran Karlssons historiebruksindelning som analytiskt redskap. Studien resultat visar hur Daléns minne användes i samband med Sveriges industrialisering för att skapa sammanhållning i samhället. Dessutom legitimera politiken som följde i och med välfärdsstatens uppbyggnad. Detta bruk fortsatte till 1960-talet då historiebruket kring symbolpersoner som Dalén förändrades till följd av en annan syn på nationalism. Detta gjorde att historiebruket kring personer som Dalén förändrades till ett mer lokalt drivet bruk. Dessutom har ändrade ekonomiska förutsättningar på landsbygden och en större kulturhistorisk sektor också samverkat till ett större lokalt historiebruk av Dalén. Historieämnets utveckling och professionalisering har påverkat har sig haft inverkan på historiebruket kring Dalén.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=dedup_wf_002::30ef0880431236670efa583a553fffd9&type=result"></script>');
-->
</script>
Green |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=dedup_wf_002::30ef0880431236670efa583a553fffd9&type=result"></script>');
-->
</script>
Syftet med denna text är att problematisera riksdagens roll i svensk politisk historia, ca 1600–1900, och dess bidrag till utvecklingen mot demokrati och allmän rösträtt. För det första stärkte riksdagsrepresentanterna monarkin på riksdagens bekostnad vid flera tillfällen och bytte långsiktigt institutionellt inflytande mot vinster i enskilda sakfrågor. Vid andra tillfällen var de märkbart passiva och oförmögna att förhindra monarkin. Riksdagen utgjorde en tveksam och svag bastion för folkrepresentation och man kan hävda att riksdagen mellan 1611 och 1809 hade en svag ställning gentemot kungen i 94 år, nästan hälften av perioden. Detta förändrades dock mellan 1809 och 1866, trots att det fanns flera likheter i det politiska ramverket, samt politiska förutsättningar för ytterligare ett skifte till en stark monarki och en svag eller upplöst riksdag. Ståndsriksdagens sista 50 år utgör således en nyckelperiod om vi vill förstå varför riksdagen slutligen intog en stark ställning i den svenska politiska kulturen. Denna fråga berör inte bara historiker, utan också människor som är intresserade av hur och varför representativa församlingar blir lika eller mer legitima än auktoritära alternativ. Eftersom vi lever i en period där demokratiska institutioner och värderingar ifrågasätts är det viktigt att förstå hur de kom att omfamnas i första hand.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.47868/scandia.v89i1.25207&type=result"></script>');
-->
</script>
Green | |
bronze |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.47868/scandia.v89i1.25207&type=result"></script>');
-->
</script>
Osteoarchaeological analysis of human remains from the Neolithic site Åloppe, Norrskog. The material has been analyzed during two occasions, partly in connection with the faunal analysis (see Gummesson 2008) and partly separately where also material that did not have context information was included. The material has been analyzed at the osteoarchaeological research laboratory at Stockholm University and its reference collections have been used. The database is in Swedish and Latin. Osteoarkeologisk analys av mänskliga lämningar från den neolitiska lokalen Åloppe, Norrskog. Materialet har analyserats i två omgångar, dels i samband med att fauna materialet analyserades (se Gummesson 2008) och dels separat där även material som inte haft kontextinformation ingått. Materialet har analyserats vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och dess referenssamlingar har använts. Databasen är utformad på svenska och latin.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.58141/a383-6f11&type=result"></script>');
-->
</script>
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=10.58141/a383-6f11&type=result"></script>');
-->
</script>
Med anledning av att två kulturinstitutioner – Världskulturmuseet i Göteborg och Halmstads konsthall – visade utställningar med speltema under sommaren 2023, såg Hedvig Jalhed och Mattias Rylander anledning att reflektera över spelens status i förhållande till konst och kultur av idag. Centralt i deras betraktelse är synen på agens i lek och spel, samt ludik som konstform. Med utgångspunkt i de bägge utställningarnas utformning och innehåll kunde två olika förhållningssätt till spelinteraktion och spelestetik skönjas. Medan världskulturmuseet betonade spelens utveckling och utbredning historiskt och tvärkulturellt satte Halmstads konsthall ljuset på särskilda spelelement som konstobjekt, delvis tagna ur sitt spelmässiga sammanhang. I det förra fallet utgör konst- och kultföremål funktionella och spelbara spel, medan det i det senare fallet skapas konstverk genom eller på spel.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od______1110::e9efb79296318a292843e56fca67694b&type=result"></script>');
-->
</script>
Green |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od______1110::e9efb79296318a292843e56fca67694b&type=result"></script>');
-->
</script>
I detta arbete undersöks huruvida planering och resultat angående infrastruktur och expansion av bebyggelse kan ha en påverkan på dagens socioekonomiska förhållanden. Arbetet ska genom dokumentstudier av äldre general-, trafik-, översikts- och detaljplaner från 1920- till 1990-talet samt litteraturstudier angående stadsbyggnadsprinciper besvara detta. Dessutom granskas resvaneundersökningar för respektive stad samt dagens utbud, tidtabeller och restider. De valda förorterna är Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen och Rinkeby i Storstockholm samt Långedrag, Kortedala, Länsmansgården och Rannebergen i Storgöteborg. Alla förorter är etablerade under 1900-talet och ligger geografiskt sett ungefär lika långt från deras respektive stadskärna. Arbetets frågeställning är vilka stadsbyggnadsprinciper som påverkar infrastrukturen i förorter, i vilken utsträckning planeringen av infrastrukturen skiljer sig jämfört med dagens läge och om det finns ett samband mellan socioekonomiska skillnader och ej genomförda planer. Tidigare forskning visar på många faktorer till varför olika förorter blivit socioekonomiskt utsatta, exempelvis bidrar den monotona och storskaliga arkitekturen till sämre attraktivitet. Resultatet för detta arbete tyder på att även planer som inte fullständigt genomförts skulle kunna ha en negativ effekt på det socioekonomiska indexet och därmed varför vissa förorter blivit utsatta och mindre attraktiva. Detta eftersom det finns skillnad i planeringen av ABC- och sovstäder då det finns ett större behov av fungerande infrastruktur där det inte finns möjlighet att arbeta där man bor. I Rannebergen fullföljdes aldrig planerna om varken en spårväg, centrum eller arbetsmöjligheter i närområdet och detta område har även ett av de lägre socioekonomiska indexen idag. I både Rannebergen och Rinkeby färdigställdes kollektivtrafiken först flera år efter att de första invånarna flyttade till platserna och liksom Rannebergen har Rinkeby ett lägre socioekonomiskt index idag. Däremot finns inga tydliga mönster vad gäller frekvenser och restider mellan stadsdelarna och deras socioekonomiska situationer. Slutsatsen av detta arbete är att planer angående exempelvis centrum, arbetsplatser och infrastruktur bör fullföljas enligt planerna och färdigställas så snabbt som möjligt för stadsdelar som inte är självförsörjande gällande exempelvis centrum och arbetsplatser. In this paper it is investigated whether planning and the results regarding infrastructure and expansion of settlements of some suburbs have an impact on today’s socioeconomic situation. This paper will answer this by doing document studies of the older plans, general plans, traffic plans, overview plans, detail plans, between the 1920s and the 1990s, as well as making literature studies regarding principles in urban planning. In addition to this, habit surveys for traveling for each city as well as today’s situation, timetables and travel times are analyzed. The chosen suburbs are Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen and Rinkeby in Stockholm and Långedrag, Kortedala, Länsmansgården and Rannebergen in Gothenburg. All of the chosen suburbs were established during the 19th century and are located at the same distance from the city center. The question in this paper is which principle in the urban planning affects the infrastructure in the suburb and to what extent the planning of the infrastructure differs in comparison to today’s situation and lastly if there is a pattern between socioeconomic index and unimplemented plans. Previous research points towards different factors to why various suburbs are socioeconomic vulnerable, for example the monotonous and large-scale architecture contribute to poorer attractiveness. The result of this paper points towards that plans which not fully are implemented also could have a negative impact on the socioeconomic situation and could be a reason why different suburbs are vulnerable and not as attractive as others. This is because there are differences in the planning of ABC-cities and dormitory suburbs as there is a greater need for functioning infrastructure where it is not possible to work where you live. In Rannebergen the plans were not completed concerning neither the tramway, the city center or work opportunities in the immediate area and this area also has a lower socioeconomic situation today. In both Rannebergen and Rinkeby the public transport were completed several years after the first inhabitants moved to the areas and like Rannebergen, Rinkeby also has a lower socioeconomic situation today. However, there are no clear patterns in terms of frequencies and journey times between the areas and their socioeconomic situations. The conclusion of this paper is that the plans concerning for example city centers, working opportunities and infrastructure should be completed as quickly as possible for districts that are not self-sustaining concerning for example city centers and working opportunities.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______142::bdd6e564e4474db54502bb88e9885077&type=result"></script>');
-->
</script>
Green |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______142::bdd6e564e4474db54502bb88e9885077&type=result"></script>');
-->
</script>
The aim of this study has been to contribute with insight into how content about the First World War is presented in eight textbooks intended for use in lower secondary school. These eight textbooks were written at different points throughout the 20th century, with the first one being published in 1918, and the last one in 2013. This selection was necessary in order to enable a diachronic approach in regard to the textbooks. Not only did the study want to provide insight into what content is presented, but also how the presentation may have changed from book to book, together with how the different curricula may have influenced the authors. The presented content also needed to be structured in a relevant way, which was achieved by applying a model presented by Niklas Ammert. His categorization divided the content into four themes, where the ascertaining and explanatory content were most prominent. In order to better understand the study’s diachronic focus, and the correlation between the past, present and future, Reinhart Koselleck’s conceptual history proved to be an adequate stepping stone. He believes that there is a rich purpose in studying concepts and their meaning due to the ambiguity of concepts. The ambiguity can be described on the basis that a certain concept contains several meanings, you apply a context of meaning. The connection between the past, present and future was also further specified with the help of Koselleck's past future and future past. The study resulted in several conclusions, mainly that the content about world war one is structured through causes, course of events and consequences, mostly connected to Ammert’s ascertaining and explanatory categories. Furthermore, Koselleck’s thoughts contributed to the conclusion that world war one is often understood in close correlation to World War Two, as well as the textbook authors often displaying expectations on future generations.
<script type="text/javascript">
<!--
document.write('<div id="oa_widget"></div>');
document.write('<script type="text/javascript" src="https://www.openaire.eu/index.php?option=com_openaire&view=widget&format=raw&projectId=od_______259::4b1544dfca85263c7ce4894c9febfd5a&type=result"></script>');
-->
</script>
Green |
citations | 0 | |
popularity | Average | |
influence | Average | |
impulse | Average |